Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycka och lycksalighet. Optimism och pessimism - II. Lycka och lycksalighet - B) Olika slag af lycka - b) olika slag af lefnadsglädje - 5. Umgänge - δ - ε - ζ - η
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
på resande fot? som finner behag i mitt lynne och i hvars lynne jag
finner behag, han behöfver blott vinka med ett finger åt mig och jag
skyndar till honom med hull och hår; med papper och penna, just
sådan jag sitter här.
Montaigne, Essais, Bd. III, Cap. 5.
€.
Den nyttigaste och naturligaste själsodlingen är enligt min
tanke ett underhållande samtal. Det skänker mig en angenämare
tillfredsställelse än hvilken annan sysselsättning som helst under
mitt lif. Därför skulle jag, om jag i detta ögonblick vore tvungen
att välja, hellre vilja mista synen än hörseln och talförmågan.
Därsammastädes, Bd. V, Cap. 8.
Jag skulle väl lida ett godt sällskap, där man talade ett djärft
och manligt språk: en vänskap, som använder kraftuttryck; liksom
en passion; som biter hop tänderna och knyter handen åt oss. Den
är icke varm och rättrådig nog; om den icke kan brusa upp i vrede.
om den är så fin och polerad, att den är rädd för att någon såra.
och alltid går klädd i handskar.
Därsammastädes.
7;.
Sällskapslifvet är, om jag så får säga, ett konstverk af den
finaste, den utsöktaste, den uppfinningsrikaste konstfärdighet.
Liksom alla konstverk motsvarar det detta behof af det ideela, som är
källan till all poesi. Allt tyckes där vara ordnadt af den mest leende
inbillningskraft, för att där gifva oss illusionen af en fördubbling af
lifvet, för att försänka oss i den älskligaste dröm, för att omgifva
oss med tjusande gyckelbilder. Ett haf af ljus möter oss; ty ljuset
är ögonens och hjärtats glädje, det är lifvets symbol, en fiende till
alla sorgliga aningar och dystra tankar. Tilläggom, att det icke är
solens ljus, icke det sanna ljuset: detta gifver upphof åt andra
känslor och föder en annan poesi. Men sällskapslifvets artificiella ljus
förefaller oss mera glänsande och förledande, emedan det lyser midt
i nattens mörker: mindre uppriktigt och mindre naturligt eger det
likväl mera trollkraft, det döfvar mera själens plågor, och skapar åt
henne för några timmar ett magiskt lif, som insöfver och besvärjer
de bittra bekymren. Med ljuset förenar sig rörelsen, hvilken äfven
är lifvets kännemärke och talande vittnesbörd. Därföre motsvarar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
