Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycka och lycksalighet. Optimism och pessimism - III. Optimism och Pessimism - B. Pessimism - b. Sorgeröster ur diktens värld - 1 - 2 - 3 - 4 - 5 - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
b. Sorgeröster ur diktens värld,
1.
Ingen bland dödlige nämner jag säll, uti möda och sorger
alla de lefva och dö vida som solen går ned.
Solon, Gr. Lyriker.
2.
Säg, hvad är sorgen? Ack, ett haf.
Och glädjen? Pärlan där.
Hon aldrig hann ur djupets graf,
förr än hon brusten är.
Petöfi, efter tysk öfv. af E. Evers.
3.
Jag prisar lycklig den man,
som städs eländig var; han mattas ej
i lidandet, han är därmed förtrogen.
Ofta lyckans stjärna slocknar ut.
Men efter lyckliga dagar sorgen —
tungt, jå tungt hon mänskan trycker.
Euripides, Iphigenia i Taurien.
4.
Hvarthän ock ögat ser
är skuld och pina.
Hvad tidens lopp oss ger:
gå bort från sina.
Hieronymus, Lorm. Öfv. af E. Evers.
5.
Men det vet jag, att om alla människor skulle på ett enda
ställe sammanföra hvar och en sina plågor för att utbyta dem mot
sina grannars, så skulle hvar och en, efter en blick på sin nästas
lidanden, med glädje återtaga hvad han ditburit.
Herodot. VII: K. 152.
6.
Då Hellas’ konst sin blomstring hade,
var ej JTörsonarns lära spord,
och däriör log man blott, men sade
om all sin smärta ej ett ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
