- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
622

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycka och lycksalighet. Optimism och pessimism - III. Optimism och Pessimism - B. Pessimism - b. Sorgeröster ur diktens värld - 8. I morgon, i morgon - 9 - 10 - 11. Skuggan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

622
icke skulle vara lika dessa så upplefda? Dock, det inbillar hon sig
heller icke. Hon tycker icke om att grubbla — och däri gör hon väl.
I morgon, i morgon! tröstar hon sig — tills detta "i morgon"
sänker henne i grafven.
Nåväl — hvilar du blott i grafven, så upphör du nog af dig
själf att grubbla, antingen det är väl eller illa.
Turgenjeff, Dikter på prosa.
9.
I morgon och i morgon och i morgon!
Så kryper det så sakta dag från dag
till sista stafvelsen af lifvets bok;
och hvarje gårdag har lyst fram en narr
till dunkel graf. Ut, ut, du korta ljus!
En skugga blott, som går och går, är lifvet;
en stackars skådespelare, som larmar
och gör sig till, en timmas tid, på scenen
och sedan ej hörs af. Det är en saga
berättad af en dåre; låter stort,
betyder intet. —
Shakspeare, Macbeth, V: 5, öfv. af Hagberg.
10.
Nu skall du evigt hvila,
mitt trötta hjärta. Sista drömmen brast,
som tycktes evig; brast, jag känner det.
Ej hoppet blott om ljuflig dårskap,
men själfva önskan somnat in.
Så sof för alltid! Länge nog du klappat.
Ej något här var vardt att klappa för,
vårt lif är icke vardt en enda suck.
Blott smärta bjuder det och leda, intet annat.
Oss, mänskor, ödet ett blott skänker: döden.
Jag dig föraktar, lumpna makt, natur,
som härskar hemligt blott till kval och ve,
och Alltets så oändligt tomma öde!
Giacomo Leopardi. Efter tysk öfv. af E. Evers.
11.
Skuggan.
Hvart än du går, din skugga dig ledsagar
och härmar klumpigt minsta vink du gör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free