Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Död och odödlighet. Lifvet efter detta - IX. Underjorden. Helvetet. Himlen - 9. Om barnen i himlen - 10. De eviga straffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
tillstånd förändras sedan; barnens tillstånd är likväl så till vida bättre,
än de öfriges, att de äro i oskuld, och att det onda ännu icke är
inrotadt hos dem genom lifvets verkligheter; och oskulden är sådan/
att allt himmelskt kan däruti inplantas, ty oskulden upptager trons
sanning och kärlekens renhet.
Barnens tillstånd i det andra lifvet är mycket bättre än
barnens tillstånd i världen, ty de äro icke omgifne med den jordiska
kroppen, utan med en sådan, som änglarne hafva; den jordiska
kroppen är i sig själf tung, och mottager icke från den inre eller andliga
världen de första känslorna och rörelserna, utan ifrån den yttre eller
naturliga världen, hvarför barnen i världen måste lära sig gå, skicka
sig, tala, jå deras sinnen, såsom synen och hörseln, måste öppnas
för dem genom öfning; annorlunda barnen i andra lifvet, hvilka
emedan de äro andar, genast äro verksamma efter deras inre. De gå utan
öfning, tala äfven, men i början uti allmänna stämningar, som ännu
icke blifvit bestämda till tankeidéer, dock på kort tid blifva de
förtrogna äfven med dessa, och det, emedan deras yttre är likartadt
med deras inre. Att änglarnes tal flyter från mångahanda stämningar
genom tankens idéer, så att deras tal blifver alldeles
öfverensstämmande med tankarne, som härröra af böjelser, kan man finna af
hvad ofvan anförts.
Så snart barnen, blifvit uppväckta, hvilket sker straxt efter
döden, upptagas de i himmelen och öfverlämnas åt änglar af kvinligt
släkte, som under sin kropps lefnad ömt älskat barn och tillika Gud;
som dessa i världen liksom af moderlig ömhet hafva älskat alla barn,
så omhulda de dessa såsom sina egna, och äfven barnen liksom af
medfödd art älska dessa såsom sina mödrar: hvar och en har hos
sig så många barn, som hon af andlig kärlek åstundar.
Swedenborg, De coelo et inferno.
10.
De eviga straffen.
De onde upphöra visserligen icke efter domen att vara till.
Jesus Kristus säger i Matt. 25 med bestämdhet och eftertryck, hvad
han på andra ställen dels förutsätter (Matt. 7, 23; 10, 15 ff.); dels
i det enskilda uttalar (Matt. 12, 32), dels korteligen lär (Matt. 13,
42; Mark. 9, 44 m. fl. st.), att de i den yttersta domen fördömde
skola gå till evig pina (Matt. 25, 46). Den straffort, hvari de onda
människorna skola vara tillsammans med de onde andarne, heter
efter Hinnoms dal (2 Kon. 23, 10), Gehenna (yeerva). Det är en ort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
