Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hvad himmelen är (Hebr. 4, 11)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD HIMMELEN ÄR.
47
min själ, om jag har en själ». Ja, så kan en
menniska tala; hon kan tillgjordt skryta med
en sådan sorglig förnekelse af en menniskas
ljufvaste förhoppningar och sätta sin ära i ett
andligt sjelfmord; och om hon anser sådana
tankar såsom bevis på ett sjelfständigt och
fri-gjordt omdöme, så finnas inga bevis i verlden,
som kunna öfvertyga henne. Då Vanini låg
i fängelse, anklagad för gudsförnekelse, rörde
han med foten vid ett halmstrå, som låg på
golfvet, och sade, »att han endast af detta strå
kunde bevisa Guds tillvaro». Så behöfva vi
blott bryta häckens enklaste blomma och visa
på den utsökta fullkomligheten i hela hennes
byggnad, hennes ljufva älskliga behag, vi
behöfva endast bland hafsstranden mångtusende
snäckor taga den allra minsta, så spröd, att
den söndersmulas, blott man rör vid den, och
dock ett underverk af ros och perla, af
glänsande emalj och konstnärliga arabesker, och fråga
gudsförnekaren, om han på allvar känner sig
viss om, att det blott är en sjelfutvecklingens
lag som åstadkommit något sådant. Vi kunna
taga honom med oss under nattens mörka pell
och visa honom himmelens stjernor och fråga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
