Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Är lifvet värdt att lefva? (Ps. 79, 14)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄR LIFVET VÄRDT ATT LEFVA?
8l
säga: »jag och de mina äro säkra för detta?»
Men, som nyss sades, äfven sådana fall vill jag
lemna åsido. Ty för mitt ändamål behöfver
jag blott tala om sådant som händer hvar enda
dag i vårt lif; tänken blott på lifvets vanliga
feberoro, det der evinnerliga jägtandet och
släpandet och våra dermed följande oundvikliga
motgångar och vidrigheter. Mine bröder! Våra
sorger äro hvarandra mycket olika, den ena
har ett, den andra ett annat att bära; men
hvem af oss alla — han må nu vara rik eller
fattig, hög eller låg, statsråd eller springpojke
— går här helt och hållet fri? Eller tänken på
de menskliga smärtorna. Hvem fins, som icke
vet hvad ett värkande hufvud, en lidande nerv,
en sömnlös natt vill säga? Här är väl
mången som sällan känner en helsodag. Och
tänken på a?iseendet. Hafva vi aldrig erfarit den
ångest, som framkallas af ett hårdt och
orättvist bedömande, eller den ännu större af en
hård, men rättvis dom? Och våra hem sedan!
Många äro de familjer, hvilkas grafvar gräfts
både vida och djupa. Mången fader, som måst
se sin ålders hopp jordas, mången moder, hvars
hjerta blöder, sedan döden plockat hennes »väna,
Evighetens hopp. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
