Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. »Helvetet» — hvad det icke är (1 Petr. 4, 6)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
EVIGHET ENS HOPP.
das, visserligen mera sällan af medlemmar af
var egen kyrka, men så mycket oftare dels af
de romerk-katolske dels af en del bland
sekterna, för att finna, att sådan har den allmänt
gängse uppfattningen varit och sådan är den.1)
J) Det är visserligen sant, att månge mera framstående
och tänkande af sekternas anhängare, särskildt någre kraftige
och vältalige Independcntprester, hafva förkastat läran om
ändlösa lidanden för alla, som dö i sina synder. Men icke
mindre sant är det, tror jag — ehuru jag icke säger detta i
något ovänligt syfte — att, sedan öfver hufvud taget de lägre
leden af det romersk-katolska presterskapet och bland
sekternas lärare erhålla en bildning mindre grundlig än den,
som står det anglikanska presterskapet till buds, man far till
lifs de mest fasansfulla skildringar af helvetet — förlåtliga
under medeltiden, men icke så förlåtliga nu — i långt större
mängd inom den literatur som växer upp utanför den
engelska kyrkan, än i de skrifter som utflöda ur dess eget sköte.
Men dock måste vi rättvist tillägga, att i de katolska
framställningarna hafva genom läran om skärselden helvetets
ohyggligaste fasor i väsentlig mon förmildrats och på visst sätt
skjutits undan. Men ack, skildringar af helvetet, som kunna
komma blodet att stelna af fasa och hjertat att slå af harm,
äro icke betecknande för någon särskild tidsålder, och ställen
hos Tertullianiis (De Poenit. p. 12, De Spectac. p. 30 — se
förordet sid. 36) och Minucius Felix (Octa-j. 35) eller i
Elu-cidarium, vanligen tryckt i sammanhang med Anselms verk,
äro lika fasansfullt hädiska mot kärlekens Gud som dylika
hos hrr Jonathan Edwards, Furniss, Spurgeon och Moody.
Jag vill icke fläcka sidan med anföranden af dessa utgjutelser,
men den som vill se prof härpå skall finna sådana i Leckys
History oj Rationalism (1. 235—241). Hvilket hjerta skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
