- Project Runeberg -  Evighetens hopp /
104

(1882) [MARC] Author: Frederic William Farrar
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. »Helvetet» — hvad det icke är (1 Petr. 4, 6)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io4

evighetens norr.

menniskosjäl, hvilken frälsaren längtande söker
(Luk. 15: 3—7), hvilken Gud, hennes fader och
skapare, älskar med outsäglig ömhet (Jer. 31:
3; Joh. Ev. 3: 16) och för hvilken Anden
manar godt (Rom. 8: 26), man i ett nu blir en
förbannad, ångestropande, hädande, aldrig
döende varelse i en fördömelse utan ände. Sådant
har den vanliga, allmänt gängse åskådningen
tusen gånger förfäktat och bekänner sig ännu
förfäkta. Är detta evangelium? Är detta det
ljufliga budskapet om stor glädje?

Kunna vi undra öfver, att den snillrike
Ha-bington, som mottagit och trott sådana läror,
skrifver: »Fängsla mig vid något ödsligt
bråddjup och låt mig stå der i tiotusen år, än
såsom en snöhöljd isstod, än bränd och stekt af
sommarens sol. Sätt mig ensam i en bräcklig
farkost midt i vreda böljors svall och låt mig
drifva omkring, förtviflande om land och
morgon. Eller inspärra mig i en tyst, mörk
fängelsecell och låt skorpioner stinga mina lemmar,
så länge jag lefver — och så, barmhertige Gud,
fräls mig från helvetet»!1 Eller att Shakspeare
utbrister:

’) Ilabington, Castara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:20:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evighopp/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free