Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. »Helvetet» — hvad det icke är (1 Petr. 4, 6)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"HEL VETET" — HVAD DET ICKE ÄR. 107
om: »det finnes intet mellantillstånd, så att den,
som icke är med Kristus, kan icke undgå att
vara med djefvulen».1) Tack vare isynnerhet
Augustinus, behöll hela medeltidskyrkan läran
0111 aflidna, odöpta barns fördömelse. När Dante
kommer till den första kretsen i helvetet eller
så att säga i dess förgård, säger han:
»Ilär var, så vidt mitt spända öra hörde,
Ej högljudd jämmer, men en suckan blott,
Som luften till en evig dallring rörde,
Och kom af sorg, från smärtor fri, hvars mått
Jämt för de qvinnor, barn och män sig rågar,
Som hafva hit i stora hopar gått.
Den gode mästarn2) sade: du ej frågar,
Hvad slag det är af andar, som du ser.
Du må det veta, förrn du längre tågar.
De hade icke syndat; men det ger
Ej nog förtjenst; — dem var ej dopet gifvet,
Som ingång är till tron — hvari du ber.
Då före kristendomen de, sett lifvet,
Ej Gud af dem sin rätta dyrkan fått;
trum för de fromma i gamla förbundet, hvilket ställe dock
efter Kristi uppståndelse står öfvergifvet.
’) Augustinus, De peccat. 111 er i tis et remiss. /, 28.
2) Skalden Virgilius, som här var Dantes ledsagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
