Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Äro de få som varda salige? (Luk. 13:23-24)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRO DE FÄ SOM VARDA SALIGE.’
’35
till den osynliga verlden. / tron, att
menniskan icke skall kunna älska Gud utan fruktan
för ett ändlöst helvete! Men så trodde icke
David. Han sade: När dig är förlåtelse, på det
man skall frukta dig. Och i hvarje fall
gagnar det till intet att dogmatisera om ting som
Gud icke har uppenbarat. »Tingen äro sådana
de äro och skola blifva sådana de skola blifva»,
och om vi i våra för alla möjliga misstag
utsatta menskliga system och på grund af vår
inskränkta erfarenhet framställa dem på ett
skeft och felaktigt sätt, så är det en hädelse
mot sanningen och mot Gud. Hvad som är
farligt, det är att på förtrytelsens väg drifva
menniskor till gudsförnekelse eller att insnärja
dem i vidskepelsens farliga garn eller att
nedstörta dem i djup förtviflan, genom att
framställa honom, hvars namn är kärleken, såsom
en hjertlös hämnare i stället för såsom en
fader, som är barmhertig och nådig, tålig och af
stor mildhet, som icke vredgas till evig tid.
Dåliga och falska menniskor kunna göra hvil-
Med anledning af dessa ord säger en utläggare:
»känslan af Guds dom ulan hopp om förlåtelse injagar
förskräckelse som nödvändigt alstrar hat af sig».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
