Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Syndens följder (Rom. 6:1-2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVIGHETENS HO TF.
känna sig ytterligt usel, odrägligt utskämd
inför sig sjelf? Om så är, hafven ock I varit i
det evighetseldens Gehenna, hvarom Frälsaren
talar. Detta Gehenna är det allt uppdagande
ljus, som samvetet kastar öfver själen efter en
mörkrets gerning. Det är den omkastning i
våra känslor, på grund hvaraf vi icke längre räkna
efter, när vi skola finna för godt att säga
synden farväl, utan synden säger, att hon ännu
har något otaladt med oss. Det är den der
oron i samvetet, som till och med hos de
sämsta bland oss gör, att den förbjudna frukten
smakar bittert. Det är det allmänt kända
förhållandet, att ingen kan vara så genomgående
usel, att han är nöjd och tillfreds med sin
usel-het. Det är det ihållande krafvet efter ett
kort syndarus. Det är mördarens fasa, när han
efter att hafva tillfredsstält sin hämdlystnad
får se det mördade offrets kalla, stela drag.
Det är, som när en uthungrad usling, som
drömt om mat och dryck, vaknar och känner
sig sjuk af hunger och försmäktande af törst.
Det är som att bita i ett Sodomsäpple, som
dervid faller ihop till aska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
