Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina egna anteckningar så vidt de röra expeditionen åt Vesterbotten år 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter med lika många kanonskott; hvilka ifrån Försigtigheten
och Jarramas besvarades.
Dessa skott — några flera lossades ej — antaga så väl
Bergman Schinkel, som Lagerbring m. fl. [1] hafva gifvit
Ryssarne kunskap om flottans med arméen ombord inlöpande till
Ratan, och varit orsak att Kamensky derifrån fick tidigare
varningar än han bort få; hvilket dock ej gerna kan vara
möjligt. Eskadern hann icke förr än 6 timmar derefter till
Ratan, fastän den hela tiden gick fram med oförminskad fart och
derföre måste, då skjutningen egde rum, befunnit sig så långt
ifrån stranden, att den ej kunnat höras dit; synnerligast som
vinden var S.S.V. och det blott sköts med små pjeser, eller
backs-kanonerna på läsidan af fartygen. Men äfven om skotten
hörts i land, hade de icke förkunnat mer än hvad Ryssarne i
alla fall visste, nemligen att svenska kryssare höllo sig utanför
kusten; och ingenting var naturligare, än att desse under den
pågående tjockan signalerade för att undvika sammanstötning.
En stund före ankringen slogos några trumhvirflar, antingen å
chefskeppet eller fregatten; men då ljudet af dem blott svagt
framträngde till oss, som lågo på kort afstånd ifrån nämde
fartyg, är det föga troligt att det nådde till den aflägsnare
befintliga hamnen. Kanonsluparne, beroende af släptågen, behöfde
icke göra bullersamma signaler och transportfartygen egde ej
medel dertill. Vid sjelfva ankringen kunde deremot hvarken
buller eller höga kommando-ord undvikas.
Klockan 11 f. m. friskade vinden och började blifva
något ostadig. Luften klarnade en stund, då himmelen syntes
fullsatt med strömoln. Kursen ändrades till N. t. O.
Tjockan tog öfverhand; men det oaktadt tillsattes bramseglen kl.
2 e. m. för att öka farten. Klockan ½3 lättnade luften åter,
ett ögonblick, så att vi sågo chefskeppet styra upp till N. och
gjorde sammaledes.
Flera ibland det ombord varande befälet vid arméen kunde
icke förstå, huru man vågade rusa å stad med sådan fart midt
igenom sjömörkret, sedan det var gifvet att skeppen gingo rakt
mot land. Sjöofficerarne bestormades med frågor i detta
hänseende; och en af dem, som för tillfället stod sysslolös, gaf
ungefär följande svar:
“Vi må vara glade att Puke beslutit sig till det parti han
tagit; och jag litar på att lyckan ända till slut blir honom
bevågen; ty hon plägar, såsom ordspråket lyder, gerna stå dem
djerfvom bi. Om jag skall säga sanningen, så hafva vi länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
