Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina egna anteckningar så vidt de röra expeditionen åt Vesterbotten år 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var utsatt for förföljelse, om Wrede började rycka framåt.
Under marschen utåt en smal skogsväg, förmådde hans
långsträckta linie icke göra kraftigt motstånd, om Wachtmeisters
samlade armé gick öfver ån på något tjenligt ställe och anföll
honom ifrån sidan, innan han uppnått Djeknebuda. Hvad
Kawensky mest borde frukta var, att de båda svenska
arméerna blefvo förenade; derföre måste han söka slå den ena,
medan den andra hölls i schack. Om han känt att så
väl flottan, som Wachtmeisters armé, icke egde proviant för
mer än 14 dagar, hade han måhända aldrig gått ifrån Umeå
eller helst undvikit allvarsamma strider; men nu syntes det
honom nödvändigt att, kosta hvad det ville, köra
expeditions-arméen stora vägen åter till Ratan och hålla den blockerad,
tills hans tross och eftertrupp dragit der förbi, om han behöfde
lemna Vesterbotten.
Vid Säfvar rådde, om aftonen den 18:de, så väl i naturen
som ibland menniskorna, ett af dessa tryckande lugn, hvilka
merändels bebåda snart inträffande oväder. Jönköpings
regementes lista bataljon jemte dess båda jägare-divisioner
afsän-des till Tväråmark för att, såsom orderna sades lyda, hindra
fienden att pä den vägen turnera arméens ställning. Huru en
sådan fara skulle uppstå, sä länge baron Sture med
Upländ-ingarne ej var anfallen vid Kallåsen, syntes obegripligt, utan
att antaga det en särskild rysk corps blifvit detacherad från
Umeå, för att kringgå Säfvar; men då hade den måst
skogs-ledes begifva sig till Tväråmark och dess manöver statt i
samband med någon hela ryska arméens offensiva rörelse, hvarpå
det högre befälet dock ännu icke tycktes tro. Emellertid togos
åtskilliga mätt och steg till sjelfva högqvarterets säkerhet.
Fältvakter med förpostkedja utsattes på vägen ät Umeå, söder
om höjderna, och hade Jönköpings 2:dra bataljon till understöd.
På den punkt, der landsvägen stiger högst, ställdes
Södermanlands l:a bataljon med samma regementes 2:dra bataljon bakom
sig; likväl kan jag ej bestämdt säga, huruvida detta skedde
genast, eller först tidigt följande morgon. Till anordningen hörde
att Jönköpings 3:dje samt Westmanlands fält-bataljoner med
2 kanoner på norra sidan om ån skulle vara färdiga att lemna
de framryckta trupperna hjelp i fall det behöfdes: och då hela
den öfriga styrkan jemte artilleriparken äfven bivuakerade pa
slätten, tog man för afgjordt att den fördelaktiga positionen
vid byn skulle begagnas, så snart någon verklig fara tur anfall
visade sig. Detta syntes så mycket antagligare, som blott en
officer och 25 man af drottningens lifregemente skickades till
det vigtiga vadet vid Ytterboda, och man icke sörjde tor va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
