- Project Runeberg -  Anteckningar rörande Expedition åt Westerbotten År 1809 /
55

(1865) [MARC] [MARC] Author: Pehr Sparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina egna anteckningar så vidt de röra expeditionen åt Vesterbotten år 1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Både af Lagerbrings allmängjorda "BetniKtelser" *) och
enskilda, muntliga yttrande, vet man, att han ogillade
landstigningen vid Ratan och, när den måste ske, rådde Wachtmeister
att stanna vid Djekneboda; hvartill generalen nog hade lust,
men icke vågade att göra i strid med Pukes bestämda order.
Det ligger någonting naturligt deri att han, som två gånger såg
sig ur stånd att fa sina åsigter gällande, ogerna skulle
planlägga hvad trupperna, tvertemot hans enskilda öfvertygelse
tvingades att utföra, och således helst sökte undvika all
inblandning i ett vågstycke, hvilket han aldrig trodde kunna lyckas;
åtminstone icke på det sätt, som styrelsen önskade. Ehuru ej
stabschef i sådan bemärkelse, som detta ord sedermera fått,
tillhörde hoDora dock att vara behjelplig vid besluts fattande
om armeens rörelser och stå i spetsen då de utfördes. Hvarje
händelse, som befriade honom ifrån att göra annat än lyda
och under striden utsätta sin egen person för farorna, skulle
således vara honom välkommen, hvarföre den vid Säfvar
erhållna, och såsom fullt tillförlitligt ansedda underrättelsen om
Kamenskys oväntade inträffande i Umeå, äfven blef det **).
Olyckligtvis var bestörtningen deröfver inom högqvarteret så
stark, att man ej genast med noggrannhet undersökte
förhållandet; och om det än icke öppet yttrades, kan man skäligen
förmoda att flera menade: ‘’Puke, som satt oss i denna
för-tviflade belägenhet, må nu sjelf plocka kastanierna ur elden.®
Men huru dermed kunnat förhålla sig, så beslöts, i upprörd
sinnesförfattning, att en passande person genast skulle utfärdas
till öfverbefälhafvaren; tydliggöra för honom pä bvad punkt
sakerna råkat komma, och begära hans vidare föreskrifter.
La-gerbring, känd för att ega en stor diplomatisk förmåga i
underhandlingsväg, utsågs till beskickningen och afreste.

Senare än kl. 10 f. m. den 18:de kan han ieke hafva
dragit åstad, ridande eller åkande. Ärendet måste, efter allt hvad
man kan bedöinma, fordrat skyndsamhet i sitt utförande. Till

*) 8e sid. 22 dersammastädes.

**) Både gen. Wachtmeister, uti sina ofllciela rapporter, och Lagerbring uti
sina tryckta betraktelser (sid. 22) har yttrat, och således trott: att
underrättelsen var sanningsenlig, hvilket äfven åtskilliga författare antagit;
men llederstjcrna, som ingalunda kan misstänkas för argt uppsåt mot
en högaktad vän och gynnare, yttrar uti de år 1857 allmängjorda
an-teckningarne (sid. 75): ”att enligt ansedda personers i Umeå uppgift,
som finnes ibland hans papper, ingen ryss af Kamenskys corps syntes
lörr än kl. 7 ont aftonen (den lS:de).” Detsamma hörde mina
regementskamrater försäkras, såväl under deras uppehåll i staden, sont af sina
värdar uti den blott $ mil längre i söder belägna byn Teg, der de
kanto-nerade en hel vecka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:06:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/exwestb/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free