Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina egna anteckningar så vidt de röra expeditionen åt Vesterbotten år 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tnéen inträffat i Ratan. De kringstående tyckte begges
hållning vara teraligen stel; och utom några, den lidna motgången
beklagande, vanliga fraser, yttrade Puke ingenting förr än man
kommit ned i kajutan, der lian frågade: <iHuru långt har
fienden verklige.; framträngt’?“
“Det vet ingen“, blef svaret.
“Var då så god och låt derotn noga kunskapa och mig
få veta, med görligaste första, huru stor armceus effektiva styrka
nu är, efter dess lidna förluster’?“
“Skall ske“ — återtog generalen. — “Imellertid får jag
säga att jag sjelf, jemte öfverste Cedergren, redan inspekterat
fältverken, som de qvarlemnade fortifikations-officerarne under
min bortovaro uppkastat, och hvarvid herr amiralen lemnat
biträde af flottans manskap. Landtartilleriets pjeser häller man
pä att tjenligt placera; och jag hoppas att det å Rata holme
uppförda batteriet äfven skall göra god nytta med sina 2:ne
sjökanoner, om Kamensky vågar anfalla mig.“
Pukes stab lemnade nu kajutan, medan de höge
befälhaf-varne ytterligare samspråkade en liten stund, hvarefter
Wacht-meister åter for i land, såsom man gissade, för att utforska
hvar han hade Kamensky, hvilket besvär denne snart sjelf
underlättade. Något före middagen infann sig en rysk general,
såsom parlamentär, och begärde att den svenske befälhafvaren
täcktes möta honom vid förposterna. Detta beviljades och
Ryssen framställde helt simpelt: “att Svenskarne genast skulle gå
oiuhord igen. Skedde det godvilligt, så lofvade Kamensky att
icke störa dem: men vågade de göra motstånd, såg han sig
nödsökad att taga hela arméen till fånga, färdig att göra
början, när som helst.“
Ett så oförskämdt förslag kunde Wachtmeister icke
bemöta med annat svar, än bedja Ryssarne vara välkomna. En
stark jägarekedja fick order att framrycka till förpostens
understöd och de öfriga trupperna indrogos uti det på den lilla halfön
uppkastade retranchementet. Om denna tilldragelse visste Puke
ingenting, förr än man på chefskeppet såg signalen: “klart till
aktion 1“ gä upp på skärgårdsflottan samt transportflottan lätta
sina ankaren, och varskodde honom; då han utropade: “Se så,
nu skall man fä se att de låtit Ryssarne komma sig
oförvarande på halsen. Fort, fram med min slup!“
När Puke, kl. £2 e. m. kom in i hamnen, varsnade han
med särdeles förnöjelse huru den driftige öfveradjutauten major
Wirsén, låtit transportflottan begifva sig utom skotthåll och
rangerat kanonsluparne så, att de, på ganska kort afständ ifrån
stranden, kunde, till en del korsvis, beskjuta det framför lig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
