Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TILL ELIS SCHRÖDERHEIMS BIOGRAFI - Elis Schröderheim. Minnesteckning af E. M. Fant. 1795
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ehuru första anledningen till vår bekantskap härledde sig ifrån den vänskap, som sammanknutit våra fäder, kände jag dock icke hans far annorlunda än af ryktet och det allmänna omdömet, och modren af den tillgång, en af mina anhöriga haft i hennes hus. Salig biskop Schröder i Carlstad var en på sin tid, då allting dömdes efter partisjuka, allmänt aktad och älskad man, känd af bägge partierna för stora predikogåfvor och en exemplarisk dygd uti lefvernet. Modren, hvars slägtnamn var Elis, lärer hafva varit ibland de ömsinta fruntimren; ty hon var under ett behagligt äktenskap, som mig är berättadt, någon gång rörd till sina sinnen.
Hans faders tillträde till tronen såsom de kungligas biktfader och handledare i kristendomen för den unga kronprinsen Gustaf, gaf honom redan i barndomen tillfälle, att blifva personligen känd af den regent, i hvars historia han skulle komma att taga så mycken del. Han omtalade icke ofta detta tidehvarfvet af sin lefnad; men jag minnes, att han visade mig på Drottningholm ställen, där han varit placerad såsom deltagande uti barnaspel, anställda för den unge kronprinsen.
Uti studierna handleddes han af en Helsinge, magister Sundius, sedermera prost och kyrkoherde i Ljusdal i Helsingland, den han sedan beständigt älskade för sina lätta gåfvor med ungdom, glädtighet och muntra umgänge; hvilka han alltid tillskref, att han i dessa egenskaper hade företräde för sina bröder, som haft en mera trumpen handledare i magister Ståhlberg.
Af hans vistande vid akademien, där han blott visat mig, hvar han bott i professor Sleincours gård, har jag ingenting att anföra, icke heller af hans första inträde i kansliet. Den lefvernesbeskrifning öfver sig sjelf, som jag såg att han hade börjat, och af hvilken han lofvade mig att bli innehafvare, har tvifvelsutan vidrört detta och andra ämnen, dem jag af okunnighet nödgas förbigå.
Det enda sade han mig ofta, att hans första närmare bekantskap med salig konungen var 1758, då spiran nedlades af konung Adolf Fredrik, att den sedermera upplifvades efter Gustafs anträde till regeringen, och att den kom sig rätt före efter 1772.
Gustaf III:s och Schröderheims egenskaper voro danade för hvarandra. Den ene outtröttlig uti ämnens uppfinnande, den andre i deras utförande. Den ene ständigt i behof af omvexling, den andre lika fruktbar på utvägar därtill. Ingen af alla dem, som längre tid följt denne monarken, har icke af honom blifvit uttömd eller uttröttad utom Schröderheim. Äfven den tiden, då konungen icke vidare nyttjade hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
