- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
27

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämbetet till dess vård och med valet af den, det anförtroddes, både förklarat och uppfyllt sina afsigter; icke de afhandlingar han med främmande makter ingått; icke de anstalter, hvarigenom han förbättrat rikets hushållning, handelns och näringarnes lif. De finnas i rikets handlingar. Och om hans samtid, sökande att tadla hans gärningar, klandrat hans tidsfördrif, skall eftervärlden med så mycket större förundran samla mängden af hans egna handskrifter och häpna för vidden af det snille, som nästan i samma ögonblick kunde omfatta Europas öden, arméers rörelser, flottors utrustning, rättvisans skipande, nyttiga inrättningars understöd, de lärdas öfningar, skaldens sånger, nöjets lekar, umgängets fria behag och en enskild husfaders minsta omsorger.

Om han icke varit född till en krona, hvilken enskild har någonsin varit mera älskansvärd; eller när har ett starkare minne förenat sig med ett hastigare begrepp och ett skarpare omdöme, eller en högre själ kunnat danas för en konungatron? Den målade sig i hans uppsyn: hans ögonkast talade, uppmuntrade förtjensten och välmeningen, men tryckte den brottslige till jorden; hans tal, hans bemötande, hans sätt att uppmuntra, att förekomma, att utdela belöningar, att lämpa sig till alla personer, alla åldrar, efter alla lyckans olikheter, hvarmed kunna de jämföras? Huru många kunna beklaga sig öfver lidande af de hvälfningar, som inom andra hof varit så vanliga? Han underhöll till slutet af sin lefnad det enskilda förtroliga umgänget med dem, hvilka han från längre tider därtill kallat, och flere, som med hans förtroende intagit de främsta ställen i hans hof, hafva där redan uppvaktat i hans ungdom.

Hos honom var själfva hvilan märkvärdig, den helgade han åt vetenskaperna, vitterheten och konsterna. Han återtog i sin sons namn den styrelse af Upsala lärosäte, hvilken han i sin faders dagar själf vårdat. Lunds och Åbo akademier och Vetenskapsakademien i Stockholm uppmuntrade han med flere besök och flere vedermälen af sin omvårdnad. Vitterhetsakademiens upplifvande var det äreminne, han reste sin moder. Själf stiftade han Svenska Akademien för att vårda det språk, hvars lagar hans egen talegåfva ifrån tronen stadgat. Han vårdade denna inrättning med omsorg och med heder, och för att samla alla de lagrar, som kunna pryda en dödlig, täflade han äfven om snillets, och okänd vann han dem, han själf gifvit detta samfund att utdela.

Svenska skådespelen hade han själf både öppnat och fullkomnat; och hvem vet icke, att han till dem bidragit på flere sätt än med sitt hägn, belöningar och underhåll! Huru sökte han icke att återkalla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free