- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
47

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid alla tillfällen och på alla ställen förut intagit. H. exc. grefve Wachtmeister fann själf däruti en svårighet, och dolde icke heller känslan däraf i det ögonblick, h. exc. intog sitt säte som riksdrots i rådkammaren. Den närmaste personliga vänskap förenade bägge deras excellenser. Deras umgänge, inbördes förtroende och bemötande i dessa omständigheter ökade alla välsinnades vördnad och kärlek för dem; men härvid förekommo riksrådet och riksmarskalken icke blott personella konsiderationer, utan äfven andra relationer till den illustra corps, hvaraf h. exc. kunde anses som chef. De förre voro uti h. exc:s egna ögon mindre betydliga än de senare, då upplifvandet af ett ämbete, som medförde företräde för riksrådsvärdigheten, syntes icke utan svårighet kunna förenas med regeringsformen och ett helt seculi opinion. H. exc., som hvarken ville lägga hinder för konungens önskan eller den allmänna nytta, riket skulle tillflyta, då lagarnes högsta vård lemnades uti h. exc. grefve Wachtmeisters händer, fann sig både bäst betyga sina egna tänkesätt och äfven undanrödja den grannlagenhet, som härvid uppkommit, då h. exc. nedlade sina ämbeten och lemnade den första rådsstolen ledig.

H. exc., som alltid behagade hugna och hedra mig med sin utmärkta grâce och godhet, täcktes äfven nu anförtro mig icke allenast sitt beslut, utan äfven att därom förekomma konungen.

Med all den regret, enskild tacksamhet hos mig naturligen uppväckte, sökte jag att framföra mitt ärende; men fann H. M:t mycket angelägen att afböja detta beslutets verkställighet.

Jag återskickades med de mest förbindande föreställningar. De emottogos med all den sinnesrörelse, som vänskapen lider, när den icke fritt kan öfverlemna sig endast åt sina egna känslor. Det svar, mig uppdrogs att anmäla, var icke det som önskades, och tvenne särskilda gånger fann jag mig uti samma belägenhet. Det är en förlust för historien, att icke allt, som härvid föreföll, blifvit antecknadt; men jag skulle mera förebrå mig denna underlåtenhet, om jag icke kände samma oskicklighet hos mig att författa berättelsen, som jag både fann och erkände uti beskickningarne, och hvarföre jag äfven ofta önskade se dem uppdragas någon annan, då h. exc. af en några dagar förut åkommen opasslighet icke själf kunde muntligen med konungen afgöra denna angelägenhet.

H. M:t sände mig tredje gången tillbaka, då jag äfven fick ett egenhändigt bref att öfverlemna, och när jag dagen därpå åter hade den äran att uppvakta, erhöll jag h. exc:s skrifvelse till konungen, hvarjämte h. exc. muntligen tillade, att då dess önskan, ehuru beledsagad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free