- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
55

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man har förebrått honom, att han icke gjort sina egenskaper med mycket arbete nyttiga; men får jag fråga: när skulle han göra det? När hafva snillen af hans rang kunnat fästas vid renskrifning? När han var tjenstgörande i presidentskontoret, drefs arbetet som på en verkstad, och själfva verkmästaren gjorde allt hvad han kunde att dégoutera en yngling, uti hvilken han kanske ominerade en successor. — Uti kanslikollegium? Var där någonsin någonting att uträtta? Jag var ledamot där i tio år och under vakansen af de högre ämbeten, efter Benzelstjernas död, ordförande; men jag fann aldrig anledningar till stora saker. — Som premier-minister? Han hade ansvaret däraf under tider, då rikets både ut- och inrikes ställning hindrade alla stora planer, under det att Toll och Armfelt antingen delade eller sletos om väldet, och ämbetet var deladt mellan honom och en herre, hvilken lynne och karakter lika mycket åtskilde från honom, som vänskapen förenade dem. Jag ville önska mig Plutarchi jämförelsegåfva för att hedra dem bägge, och förklara bägges administration uti sin kontrast. Jag anmärker blott här, att baron De Geer, mera stolt, mera fier, mera indifferent om medlen och omdömet, kanske hördes hellre af en konung, som icke alltid gillade de hinder för sina projekter, hvilka välmening och längre erfarenhet kunde framställa. — Som riksmarskalk — hann han att uträtta något, innan en ny konjunktur gjorde honom inaktiv?

Grefve Carl Axel Wachtmeister. Vis à vis af honom möter mig en del af de hinder för min berättelse, hvilka jag bekänt relativt till de tvenne sistnämnda herrar; men jag afskräckes ej däraf. Denne herre har en ädel höghet i själen, ett säkert omdöme, mycken varsamhet i allt sitt förhållande, en orubblig intégrité i ämbetet; han är glad i umgänget, kall men icke hård, sparsam, men vällustig. En alldeles ovanlig lycka förstörde icke hos honom lugnet, hvarken i hans själ eller hans vandel. Uti rikets högsta ämbete har han öfverlefvat oväntade hvälfningar, grymma händelser. Utan verkliga förtjenster hade han väl där icke kunnat förblifva oärad. Man har beskyllt honom att hafva haft för mycken uppmärksamhet till konungens önskan, att icke nog hafva satt sig emot förslagen och med sitt anseende hindrat framgången, att han icke nedlagt sina ämbeten redan 1789 och därigenom sökt att sauvera sitt stånd m. m. Frågar jag blott min personliga tillgifvenhet för grefve Wachtmeister, så hade jag önskat det sista; men som medborgare, och ännu mera som undersåte, hade jag bort beklaga det. Då man betraktar grefven som domare, bör man tillika anse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free