- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
65

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Riksrådet Falkenberg var ännu ej uppkommen, och jag fick befallning att emellertid taga protokollet och alla dörrar öppnades. Den halfva timme, som därpå följde, var för löjlig både att glömmas och beskrifvas... Konungen sprang emellanåt och tittade på mitt papper, liksom hade saken bort hända där, och sade mig oupphörligen: "Hvad! Hvad tror du? tror du att det skedde nu? Skulle jag gå in? Det är en flicka helt visst. Det sade Russa, när han hörde drottningen ropa. Du skrifver intet! Hör nu, hör nu, ja, nu tror jag. Du måste skrifva, hvarföre är du här eljest!" Allt emellanåt visade sig framom skärmen arkiater Bäck med all religionens resignation, Dalberg med de sju vises klokhet, Schützercrantz med grimaser, som i djupaste underdånighet exigerade endast tystnad, fru Båld, som tycktes glömma majestätets härlighet uti naturens skickelser, mamsell Hellman, som skämdes för omständigheterna och visade en tjenarinnas tillgifvenhet uti heta tårar, hvilket ännu mera upphöjde rodnaden af hennes purpurnästipp.

Under allt detta samlades de, som voro kallade, och societeten. Damerna, uppväckta kl. 5 ur sin söta sömn, i största hast klädda med flanell, smäck och gravor, blyga öfver händelsen, alarmerade af patriotism och kärlek för den söta drottningen och beröfvade tid och tillfälle att nyttja den minsta af de omsorger, hvilka en toilett vid full middag fordrar förenade, kände ingen annan tröst än i hvarandras bräckligheter, och lyckligtvis voro alla speglar äfvensom väggarne draperade. De tillkallade damerna infunno sig uti drottningens audiensrum, de andra stannade uti stensalen.

Ett détachement af artilleriet var kommenderadt till Drottningholm under befäl af baron Mörner, konungens nuvarande vice guvernör. Detta détachement kamperade nedanför trädgården på plainen vid Roche Galtarre. General Sinclair skulle gifva signalen ifrån balkongen af det nedre galleriet, så snart drottningen var förlöst; men han var nära att manquera sina ordres. När löparen kom att väcka honom tillika med de andra, som bodde uti operahuset, skickade han sin lakej att fråga efter, om man redan gick upp på slottet. Lakejen fattade ej annat, än att han skulle vänta däruppe och komma och säga sin herre, när allt var förbi. Han låste igen dörren, som icke kunde öppnas inifrån rummet, och då generalen efter en lång väntan ville ut, var det omöjligt. Emellertid hade alla menniskor decamperat från operahuset, och general Sinclair, som öppnat fönstret för att ropa sig till hjälp, fann hela nejden öde. Efter mycket skrik kom ändtligen en sluproddare men som generalen soulagerade sin inquiétude icke blott med svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free