Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan man efter Te Deum återkommit, retirerade sig alla samtliga till hvila och toilett. Couren middagstiden medförde nya gratulationer och nya fatiguer. Under högmessan, hvilken konungen på vanligt sätt likväl bevistade under syndabekännelsen, Fader vår och Välsignelsen, arbetade kungen på de ordres, som skulle expedieras.
Dopet måste göras i Stockholm, dels till hufvudstadens satisfaktion, dels till högtidens större prydnad: de kongl. syskonen skulle blifva faddrar. H. K. H. skulle kallas Carl Gustaf, af vördnad för den konung, åt hvilken Gustaf III trodde, att konung Gustaf Adolf fått lemna rummet i häfderna, om en längre lifstid tillåtit den förre att utföra sina värf. Hade Carl IX, hvars minne då som bäst fördömdes, icke haft Nerike och Vermland på sin partage, hade dessa provinser fått gifva titel åt den nyfödde hertigen; men nu valdes Småland, såsom en provins, hvars invånare uti sin uselhet aldrig kunde däraf hvarken draga någon skadlig förmätenhet eller reta till afund.
Tvenne svårigheter mötte vid döpelse-ceremonien. Prinsessan lefde under sin djupa sorg uti en fullkomlig retraite med sina damer och några få, som fingo den nåden att uppvakta henne, likväl på Drottningholm. Doktorerna rådde hennes höghet att för motion rida. Grefve Sten Lewenhaupt sålde henne en häst, som passerade för att ega alla nödiga egenskaper till den lyckan att bära hennes höghet; men brutaliteten tog kreaturet, som slog af den kongl. prinsessan, hvilken i fallet fått en svår blessyr öfver högra tinningen, hvilken icke lofvade att snart läkas och hotade med ett ärr för alltid. Det hade skett några dagar före drottningens nedkomst, och doktorerna trodde 14 dagar ännu behöfvas, innan blessyren kunde exponeras i fria luften; kronan, som vid detta tillfälle skulle bäras, kunde väl bortgömma mycket, men efter vanan blef hon alltid tung och tryckande. Det andra hindret låg uti den kurirens dröjsmål, hvilken var skickad till Paris efter drap d’argent samt andra småsaker att rafraichera variationerna af garderoben, och till Hamburg efter några magens rafraichissementer under förestående fêter.
H. K. Höghets helsosamma tillstånd medgaf uppskof af dopet till den 5 September, då det ändtligen kunde förrättas i Stockholm uti slottskapellet, på sätt ceremonielet utvisar.
Efter H. Maj:t drottningens kyrktagning och den audiens, hvarvid allmänna underdåniga lyckönskningar emottogos, flyttade hofvet till Gripsholm, dit äfven den nyfödde prinsen fördes och logerades uti nedra våningen af det södra tornet och de rum, hvilka förut varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
