Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mycket torde anses med åtlöje och med svårighet blifva trodt: men, utom de vittnesbörd flere ännu lefvande därom kunna gifva, frågar jag vid detta, som vid flere andra dylika ställen af min berättelse: hvarför skulle jag säga osannt?
När den första frimurareloge blifvit här i landet öppnad, vet jag ej; sedan början af 1750-talet hafva de arbetat, varit kända och tålda. Framlidne kanslirådet Eckleff var ifrån början af 1760:talet deras chef. En besynnerlig man: samlade taflor, utan att känna deras merit, böcker utan att veta deras innehåll, gaf sig en air af förmögenhet och dog insolvable, var magnifik och osnygg, talte nästan aldrig annat än frimureri, och lefde de sista åren uti yttersta crapuie. Han utdelade under sin välmakt de s. k. högre graderna. Huru långt hans kunskaper gingo, kan jag ej döma, ehuru jag en tid var mycket lierad med honom och efter hans död blef mästare af hans loge; men jag tror ej, att de gingo särdeles långt. Kanslirådet Bjerkén och ett par andra af hans vänner blefvo depositairer af hans papper. Engelske legationssekreteraren Tullman meddelade mig en del af de öfre hemligheterna; men hans loge blef snart tillsluten vid Goodrickes afresa. Eckleff förebar, att han fått sina kunskaper af en utländsk officer, hvars namn han äfven uppgaf; men jag trodde alltid, att han ärft dem efter sin far, hvilken hitkom med baron Görtz, och det är ju alltför troligt, att denne herren velat betjena sig äfven af frimureriet vid de planer, han ämnade utföra.
I sådan ställning ungefärligen var frimureriet här i landet vid början af 1770:talet. Konungen och hertigarne hade låtit emottaga sig innan de anträdt sina utrikes resor; men efter revolutionen 1772 blef frimureriet ett ibland de nöjen, som omväxlade med alla andra. H. K. H. hertigen af Södermanland öppnade uti sina rum först en arbetsloge, och sedan de s. k. Skottska graderna. Denne herres verkligen outtröttliga arbetsamhet omfamnade då detta ämnet, förde sakerna i mera ordning, och man har sagt mig, att de samlingar, H. K. H. med egen hand härtill författat och kopierat, skola vara utaf en otrolig myckenhet, och däribland finnas ganska intressanta pjeser.
Under allt detta hemkom från sina utländska resor herr Carl Anders Plommenfelt, son af framlidne kommerserådet och riddaren Plomgren och svåger med herr generalen grefve Fredrik Horn. Denne yngling fick igenom frimureriet en besynnerlig rol, under omväxlande med- och motgång, till dess den ändtligen slutades år 1782 på ett olyckligt sätt, för allmänt bekant att böra omtalas. Han var född med geni men utan applikation, med minne utan omdöme, hade lätt att tala och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
