- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
105

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmuntrade honom, syntes nöden tillika drifva honom att af alla krafter taga Ludvig under armarne. På hans upphöjelse berodde förnyandet af gamla traktater med Frankrike, på hans erkänsla deras ytterligare förmåner för Sverige, och uti bägge visade sig den enda möjliga utväg att utan grannars biträde eller undersåtars ytterligare tunga afhjälpa rikets under kriget iråkade gäld och besörja statens trängande behofver. I afbidande häraf dröjde man i det längsta att afsluta den s. k. vänskapstraktaten med Ryssland och äfven med ständernas sammankomst.

Vid 1789 års riksdag voro alla hemliga utskottets kalkyler grundade på ett enda års fälttåg och följaktligen bevillningen. Hvarje dag, vid hvarje steg, vid hvart beslut gjorde adeln förbehåll därom uti utskottet. Kriget skulle likväl fortsättas. Penningar funnos icke, och Fahnehjelmarne skulle representera dem, men sedermera inlösas. Redan i December månad 1789 hade baron Ruuth uti en sträng föreställning yrkat ständernas sammankallande. Han understöddes därvid af Munck och Armfelt, som trodde att determinera konungen genom sin vanliga ascendant; men de bedrogo sig. Munck skickades samma afton till Karlskrona att equipera flottan, och Ruuth och Armfelt, som man säger, att promenera, så att de sedan måste tigga sin nåd. 1790 förordnades Ruuth till president uti kammarkollegium och Håkansson att i hans ställe emottaga finanserna. Anekdoter vid bägge dessa tillfällen får jag en annan gång berätta. Man drog sig fram öfver det årets vinter och uppgjorde emellertid planen till franska konungahusets befrielse.

Konungen reste till Spaa. Det är nu allmänt bekant, att helsan var pretexten och Ludvigs möte ärendet. Man måste betala med sin person, när man ej har andra moyens, och konungen därföre våga detta steg, kanske mera äfventyrligt om det hade lyckats, än det sedermera blef genom en elak utgång. Uti Spaa blef konungen emottagen af en mängd fransyska emigranter. En kurir medförde tidningen om fransyska hofvets lyckliga resa ifrån Paris. Konungen uträknade tiden till deras ankomst och begaf sig till fots till deras möte, men mötte i stället tidningen om deras olyckliga arrest och återsändande till Paris. Allt changerade, brunnskuren afbröts, några hästar och ekipager lemnades qvar i Aachen under pretext att nästa är återkomma till baden, och hemresan företogs med all möjlig skyndsamhet.

Efter återkomsten, som skedde oförmodadt hastigt, flyttade konungen till Drottningholm. Spektakler och utvärtes nöjen gingo sin vanliga gång. Alla namnsdagar, alla födelsedagar firades med fêter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free