Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälften däraf vore förvillande och kunde lätt bedraga renheten af mina intentioner; att som mina idéer voro grundade endast i kärlek för honom och hans egen ära och välgång, voro de oföränderliga, och jag hoppades, att de åtminstone borde frälsa mig ifrån olyckliga tillfällen att blifva onyttig eller skadlig; att jag icke ignorerade, att man önskade min éloignement; att någon embarras kunde uppstå uti valet af någon annan. Men jag utbad mig att förnya den proposition, jag förut vågat insinuera, att igenom Zibets befordran till statssekreterare vid utrikes expeditionen bereda honom väg till detta ämbete, hvilket han nu emellertid kunde företräda.
Jag utbredde mig vidare, men icke utöfver min öfvertygelse, om hans skicklighet och egenskaper: men kungen afbröt mig och sade, att han redan förliden sommar konvenerat med mig om Zibets skicklighet, att han ville hafva honom i perspektiv för framtiden och äfven låta honom få statssekreteraretjensten vid utrikes ärendena; men som han aldrig innehaft eller beklädt något publikt ämbete, utan endast kunde anses som hans enskilde tjensteman, vore både det ena och det andra omöjligt ännu, förr än Zibet åtminstone någon tid beklädt en mission, hvartill han ville employera honom nästa vår. "För öfrigt ingår jag icke i det öfriga", sade han, "jag medgifver mycket däraf. Det skall blifva min sak att reparera förflutna anledningar till dina missnöjen: men nu måste du göra mig till viljes. Du bedrager dig på Håkanssons opinion om dig. Vi känna hvarannan, och huru kan du tvifla om verkligheten af min vänskap eller mitt förtroende, då vi lefvat tillsammans som vi gjort sedan den 17 Februari 1789". Han ville då gå ut, tog mig vid handen, exigerade, som han sade, både mitt löfte och godt humeur, och jag lofvade bägge delarne, sedan jag fått föra denna konversation på det sätt jag ville uti en sak, däri hvarken min erkänsla eller mina omständigheter lenmade mig valet.
Jag for hem, började att samla idéer och papper, och dagen efter nyårsdagen var allt så rangeradt med öfverste kammarherren grefve Posse och baron Essen, att alla voro nöjda, ingen begrep, att jag hade någon kommission af kungen. Jag öfvertalte Griel att gifva oss en middag; den var délicieux för oss, flatteux för honom, och därmed tog jag honom i vår intérêt. Där öfverenskommo vi att begära ett gemensamt företräde på Haga, för att hvar och en skulle få skriftligt hvad han hade att göra, och jag åtog mig att emellertid projektera efter våra öfverenskommelser. Lagerheim determinerade jag, ehuru, jag måste bekänna, icke utan större svårighet, än jag förmodade; hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
