Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom. När konungen underskrifvit beslutet, gaf han det åt drotsen, som ville gå, men fick befallning att skrifva där på stället sitt namn och lemna rum åt grefve Oxenstjerna. Den senare herren gjorde invändning och trodde det icke tillkomma sig; men kungen förde honom till bordet och ställde sig bredvid. När han tecknat sitt namn, ville han lyfta sig. — "Vänta, min grefve", sade kungen, "skrif inunder ’Riksmarskalk’". Grefve Oxenstjerna arrêterade en moment och såg på kungen, som sade: "Skrif, min grefve". Grefven skref ett "uti", för att sedan skrifva "riksmarskalkens ställe". "Nej, min grefve", fortfor kungen, "skrif: Riksmarskalk; Ni är det, jag nämner er nu därtill". Grefven signerade hastigt, upplyfte sig och tog kungens hand. Kungen embrasserade honom, gaf honom saluten och sade honom, att han ej ville repetera alla de förbindelser, hvilka ifrån yngre åren dem förenat, att flere voro öfverflödiga, men inga kunde blifva kraftigare; att han aldrig glömde bort, det Johan Gabriel Oxenstiernas namn aldrig skall läsas ibland deras, som trott sig ega rätt att en corps göra representationer[1], och att kåpan på hans axlar aldrig verkat, hvad Carl XI alltid fruktade, när han nämnde en vän till riksråd.
Dessa orden föllo, som uti evangelio, uti hvarjehanda sädesåker; men det som icke föll i godan jord, föll den gången på hälleberget.
Under det att kungen lemnade sig och andra litet andrum och tillfälle att gratulera grefve Oxenstjerna, tog kungen mig afsides till ett fönster, för att gifva mig några ordres om kallelsebrefvet för h. exc. riksmarskalken, som skulle expedieras på pergament efter gamla formulär. Det hann ej sedermera att blifva färdigt innan kungens död, men expedierades af H. K. H. regenten.
Inquiétuderna återkommo, ögonen vattnades, vi fingo alla sex, som voro inne, en salut utan åtskillnad af stånd och värde, men i största hastighet. Vi manquerade att bryta benen af oss i trapporna för att följa honom till vagnen. Så snart han kom ned, satte han sig hastigt i täcksläden, ropade "kör", drog upp träfönstret, och for kl. omkring 9. Vi uppvaktade sedermera alla kronprinsen, som reste en half timme därefter.
Jag begaf mig hem, temligen fatiguerad af de föregående dagars oro och arbete, och ämnade hvila mig till kl. 11, då jag efter anslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
