- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
154

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säkert är funnet, jämte Munckens audiens den påföljande måndagen, vittna för min uppriktighet häruti. Stilen i denna billet är ej af vanlig familiarité, och jag förstod nog däraf, att min påminnelse ej varit välkommen.

Den påföljande lördagsmorgonen hade kungen råkat Zibet och befallt honom komma till Haga och taga mig med sig, då inga andra skulle befallas.

Middagen var glad, familier, intressant, och kungen steg ej ifrån bordet förr, än han reste på spektaklet att se grefve Gyllenborgs Penelope. Vi voro i hans loge, tillika med auctor och vakten, och blefvo befallda tillbaka till qvällen; men svår esquinancie hindrade mig och jag såg aldrig min kung mera på Haga.

H. Maj:t passerade i staden ifrån söndags afton till onsdags afton. Måndagen hade Muncken audiens middagstiden; om qvällen berättade han mig och den påföljande morgon kungen förloppet; men ingendera berättelsen var ämnad till min upplysning, och jag önskade icke heller någon.

Onsdagen hölls en stor konselj angående den fameusa frågan om agio, dess beräknande och fixerande m. m., hvilken mycken habilt blifvit dragen ifrån sekreta utskottet och ständerna, såsom beroende endast af kungens décision, sedan den likväl förut gjort mycken sensation i Gefle. Till konseljen voro kallade riksdrotsen, grefve Ruuth, baron Taube, baron Armfelt, jag, Ahlman, Peyron, Håkansson och prosten Nordin, som dagen förut tagit sitt inträde i Allmänna Beredningen. Öfverläggningen påstod till kl. half fyra, då vi fingo befallning att hvar för sig säga våra tankar. "Prosten Nordins tankar", sade kungen, "dem har jag inhemtat i sekreta utskottet" (n. b. att han där aldrig öppnade sin mun). Prosten steg upp, bugade och framgrinade ett jaa. Håkansson talade vidlyftigt för saken; Peyron förkastade projektet som nuisibelt åt rikets kredit; han talade obehindradt och med ett decideradt mocquerie. Ahlman plaiderade saken. Jag hade ej begrepp att ingå i ämnet, men ansåg en sådan författning så vanhederlig och stridande emot de tänkesätt, hvarmed konungen i tjugo år gjort sig vördad och älskad, att jag af kärlek för honom och vördnad för hans minne uti historien önskade, att till och med all fråga härom kunde försvinna utur handlingarne. Baron Armfelt talade vidlyftigt, men intet just om saken, hvilken han likväl biföll. Baron Taube yttrade sig på enahanda sätt med mig. Grefve Ruuth och grefve Wachtmeister trodde icke ännu rätta tiden vara inne att afgöra målet, utan ville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free