- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
165

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver baron Armfelts hot att rompera, om en så ohörd sak hände att ej intaga en declaration i protokollet, lät därvid bero; och som detta var sista och första conferencen, blef declarationen utan svar.

Hemliga utskottet kan finna af allt detta, att jag nogsamt uppfullt mina förbindelser med turkarne och att, om de velat då genast följa mina råd, hade de gjort en mycket förmånligare fred än den de slutat, och att jag ej heller bedragit Preussen och England, då jag förekommit dem om min föresats, långt innan den fullbordades. Jag nämner det nu så mycket hellre, som både Preussen och England, men särdeles det förra hofvet, låtit alla europeiska hof tröttna vid dess klagomål öfver mitt förhållande, hvilka de sedermera likväl tvungits att låta förfalla igenom den styrka sanningens röst eger.

Freden var således afslutad emellan Sverige och Ryssland, och den hade äfven varit det för Porten med förmånligare vilkor än kanske sedermera; ty turkarne hade behållit Dniester och ryssarne hade återställt Bender och Oczakow, ehuru raserad; men den envishet hos Portens ministrar, som gjort alla underhandlingar därstädes besvärliga och de flesta fruktlösa, men isynnerhet engelska ambassadörens och preussiske ministerns intriger hindrade framgången däraf. Ryska arméen aftågade till polska gränserna, den svenska och finska återfördes till sina hemvister.

Negociationerna emellan svenska och ryska hofven fortsattes, efter plenipotentiairernas träffade aftal, igenom beskickningar af generalmajor Stedingk å vår sida, hvilken genast sändes till Petersburg, och å den ryska af general von der Pahlen, hvilken, stadd på ryska flottan när han utnämndes, ej hann att infinna sig förr än vid Drottningholm, dit han ankom med de behagligaste och mest tillfredsställande försäkringar om H. Maj:t ryska kejsarinnans böjelser och tänkesätt för mig och riket. Flere omständigheter, furst Potemkins frånvaro, hvilken kejsarinnan öfver dessa ämnen ville rådföra, engelska och preussiska negociationerna m. m., hindrade likväl vänskapstraktatens fullkomliga afslutande ända intill sistlidne November månad, då den på Drottningholms slott undertecknades.

Jag förbigår ej vid detta tillfället att anmärka, huru jag ansett betänkligt att med England och Preussen ingå en alliance, hvarom i allmänheten varit mycket taladt, då jag förutsåg, att ett nytt krig för Sverige skulle däraf blifva en oundviklig följd, då jag erfarit dessa hofvens ringa allvar uti det understöd, de lofvat och hvartill deras egna förmåner dem bort föranleda, och då Frankrike, vår naturlige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free