Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den adliga ätten Adlerbeth, som genom Gudmund Göran upphöjdes till friherrlig värdighet, tillhörde dem, som vid frihetstidens början introducerades på svenska riddarhuset. Tvenne bröder, den karolinske krigaren Samuel Beth och hofrättsassessorn Gudmund Beth, adlades 1720 och antogo det namn, som först blef fräjdadt genom dessa anteckningars författare. Namnet erinrade om hemmanet Beet i Jönköpings län och skrefs länge, ännu af Gudmund Göran i början af hans bana, Adler-Beth. Från Småland ledde ätten sitt ursprung; där blef den ock bofast, så länge den lefde. Den ofvannämnde hofrättsassessorns äldre broder, majoren A. Beth, stiftade till förmån för denne broder och hans ätt fideikommisset Ramsjöholm, en egendom, belägen vid Husqvarnaåns utflöde ur Ramsjön, ej långt från Vetterns fagra stränder. Denna egendom blef föremål för fyra generationers omsorger och skildras af en samtida till den siste Adlerbeth såsom "paradisiskt skön"[1].
— Hofrättsassessorn Gudmund Adler-Beth steg slutligen till värdigheten af vice president i Göta hofrätt och efterlemnade ett bemärkt namn i frihetstidens riksdagshistoria. Han var Gudmund Göran Adlerbeths farfader. Dennes fader, hofjunkaren Jakob Fredrik Adler-Beth, äfven anstäld i Göta hofrätt, lenmade sin tjenst med titel af assessor vid ännu unga år och lefde sedan på Ramsjöholm för sina barns uppfostran i landtlig tillbakadragenhet.
Hans äldste son, Gudmund Göran Adlerbeth, föddes i Jönköping den 21 Maj 1751. Modren var Anna Maria Spalding, af samma ätt, som adlades med namnet Spaldencreutz. Den mest bekante af denne ätts medlemmar, lagmannen J. A. Spaldencreutz, en af de ifrigaste oppositionsmännen från 1789 års riksdag, var Gudmund Adlerbeths syskonbarn. Den unge Gudmund uppväxte på Ramsjöholm under sin allvarlige faders ögon och hade honom till sin lärare. Något offentligt läroverk hade han icke besökt, då han 1768 inskrefs såsom student i Upsala. Men det ensamma lifvet i den undangömda landsbygden och den allvarliga uppfostran, han åtnjutit, hade utöfvat ett bestämmande inflytande på hans skaplynne.
I Upsala, hvarest han gjorde sina studier för inträde på ämbetsmannabanan under åren 1768—71, gjorde han sig bemärkt ej blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
