- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
XVII

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den af partilidelser oförvillade eftervärlden kan skänka sin sympati både åt dem, som stridde för bevarandet af fäderneärfda rättigheter och lagligt bestående ordning, och åt honom, som obestridligen var "i sin tort" i frågan om lagarnas våldförande, men för hvilken en statshvälfning — och sådana utföras icke med lagliga medel — syntes såsom en oafvislig nödvändighet ej blott för den konungsliga myndighetens upprätthållande, utan ock för fosterlandets bestånd. Adlerbeth med sin stränga uppfattning af det lagliga och sina doktrinära frihetsidéer hörde till de riddarhusmedlemmar, som i sitt innersta upprördes öfver dessa tilldragelser. I sin medkänsla för Fersen och de andra orättmätigt fängslade oppositionsledarna synes han hafva glömt sina gamla förbindelser; och bitterheten dröjde i hans sinne utöfver den tid, då partiyrans vreda böljor lagt sig till ro omkring konung Gustafs graf. Det var under inflytande af denna stämning, som han till sin ungdomsvän L. v. Engeström ännu efter konungens död yttrade om Gustaf III: "Bror, där var intet enda ärligt hår på honom".

Men med allt detta hafva Adlerbeths anteckningar från denna minnesvärda riksdag med fördel kunnat användas af dess historieskrifvare. Tham[1] anser dem "med all sin obestridliga ensidighet i omdömen, näst Wallqvists berättelse vara den rikhaltigaste och bästa källan för kännedomen af tidens förhållanden". Den nämnde historiske forskaren har också flitigt användt denna källa, ehuru han ofta varit nödsakad att vederlägga däri förekommande uppgifter, och han fäller om dessa anteckningar på ett annat ställe följande omdöme: "Vi tillägga för öfrigt icke Adlerbeth någon fullkomlig pålitlighet i fakta, än mindre i omdömen. Men hans yttranden äro de bäst sagda och relativt de lindrigaste uttrycken af de på riddarhuset rådande åsigter af hvad man där trodde konungen vilja och våga, hvad man trodde honom afse och kunna utföra".

Med all sannolikhet hafva Adlerbeths "Anteckningar" fått sin nuvarande form samtidigt med eller kort efter de skildrade tilldragelserna. Dagboksform ega de icke, men de torde hvila på för hvarje dag


[1] Tham: Konung Gustaf III och rikets ständer vid 1789 års riksdag s. 8, 128. — Äfven andra historiska forskare, i främsta rummet B. v. Beskow, hafva påpekat oriktigheter och motsägelser i Adlerbeths framställning. Beskow, Gustaf III, II: 111, 131, 143; III: 197; VI: 414 m. fl. ställen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free