Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid dessa anteckningars första utgifvande (1856) följdes, såsom på titelbladet angifves, en i Brinkmanska arkivet på Trolle-Ljungby befintlig handskrift. Jämförelsen mellan denna första upplaga och originalhandskriften visar öfverensstämmelse med afseende på texten i allt väsentligt; men antagandet ligger nära till hands, att "Karakteristiken" ej hört till den ursprungliga texten, lika litet som "Déclamation d’un rheteur". Båda hemtade ur tidens kringsmygande pamflettlitteratur, hafva de varit bilagda Adlerbeths historiska berättelse, liksom andra aktstycken hörande till tidens historia, och hafva af den okände afskrifvaren införlifvats med "Anteckningarna". Utgifvaren af första upplagan, hvars åtgörande varit helt mekaniskt, har på god tro låtit allt följa på samma sätt, som det förelåg i den honom tillgängliga handskriften. Full visshet kan näppeligen vinnas i denna fråga, då denna handskrift, oaktadt gjorda efterforskningar, icke kunnat återfinnas.
Med bestämdhet kan väl ej heller påstås, att denna skrift omöjligen kunnat flyta ur Adlerbeths penna. Men oafsedt att alla yttre bevis härför saknas, så måste medgifvas, att äfven inre kriterier göra dess äkthet osannolik. Hvarföre skulle Adlerbeth till denna "Karakteristik" hafva sparat berättelsen om sådana föregifna historiska fakta som t. ex. drottningens hemliga giftermål med Munck och kronprinsens understuckna börd, då de ju utan svårighet bort finna sin plats i den historiska berättelsen? Huru skulle han, som i många år tillhört konungens personliga omgifning, kunna stämpla den såsom bestående af konungens "sluga och nedriga redskap", han som i offentliga tal prisat t. ex. Nordins och Håkanssons förtjenster och bestridt riktigheten af samtidas nedsättande omdömen? Huru skulle han, som hade Gustafs välvilja och litterära intresse att tacka för hvad han blef, kunna, såsom i denna karakteristik sker, nedsätta konungens "mildhet och kärlek för vetenskaper"? Är det sannolikt, att Gustafs medarbetare i dramatiskt författarskap, hans librettoförfattare på stat, så att säga, skulle kalla hans böjelse för teatern "snarare fureur än passion"? Den osmakliga skildringen af konungens enskilda lefnadsvanor är lika litet värdig den fint bildade gustavianske skalden, som Adlerbeths alltid vårdade och klara skrifsätt igenkännes i stilen, t. ex. i en fras, sådan som denna: "både uppfostran och lynne hade del i hans förblindelse af fabelhjältars bragder och oupplysta tiders apotheoser".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
