Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om således författaren till de "Historiska Anteckningarna" stundom uttalat omdömen, som kunna stå i samklang med dem, som förekomma i "Karakteristiken", så bör hans minne dock fredas, till dess annorlunda bevisas, från skulden att hafva åt eftervärlden velat öfverlemna denna smädeskrift mot hans kunglige välgörare.
*
Riksdagen 1789 var, såsom nämndt är, Adlerbeths enda deltagande i det offentliga lifvet under konung Gustafs tid, liksom hans skildring af dess tilldragelser upptager större delen af hans historiska arbete öfver samma tid. Det dröjde 20 år, innan han efter statshvälfningen 1809 åter syntes i det offentliga lifvet och där fick en af de mest bemärkta platserna. Under mellantiden egnade han sig, liksom tillförene och sedermera, med förkärlek åt litterära sysselsättningar och flitig forskning på mångahanda områden. 1798 nedlade han sin befattning såsom riksantiqvarie och Vitterhetsakademiens sekreterare. Hans ledamotskap af kanslersgillet kunde knappast anses medföra ämbetsåligganden. — Det synes här vara rätta platsen att i ett sammanhang betrakta Adlerbeths litterära verksamhet, hans redan nämnda vittra ungdomsarbeten oräknade.
Hans skaldeverksamhet var ej afslutad med Gustaf III:s tidehvarf, men den fick en i viss mån annan karaktär. De glada tillfällighetsdikternas, operornas och operabaletternas tid var förbi; i stället öfversatte och diktade han tragedier samt sysselsatte sig med tolkningar af forntidens skalder. Hans öfversättning af Racines "Phèdre" utkom 1797, men blef ej uppförd på teatern. Originaltragedierna "Ingjald Illråda" (1799), uppförd tio gånger, och "Kelonid" (1802), uppförd endast tre gånger[1], anses såsom Adlerbeths förnämsta originalarbeten. Ämnet för det förstnämnda, hemtadt från den nordiska sagan, ehuru behandlingssättet bär den franskt klassiska prägeln, visar att Adlerbeth, i olikhet med mängden af sina samtida, sökt göra sig förtrogen äfven med Nordens fornhäfder. I sin öfversättning af "Eivind Skaldaspillers liksång öfver konung Håkan i Norge", uppläst i Svenska Akademien,
[1] Redan 1777 arbetade Adlerbeth på denna tragedi. (Se Levertin, Teater och drama, s. 96).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0022.html
