Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poetiskt behandlat, bearbetat och öfversatt, visar äfven omfattningen af hans studier. En person med hans rika kunskapsförråd och ovanliga arbetsförmåga var ovärderlig såsom arbetande ledamot i de lärda och vittra samfund, hvilka, såsom vi sett, skyndat att tillegna sig honom redan i ungdomsåren. I Vetenskapsakademien, hvars ledamot han var sedan 1788, har han hållit ett ännu otryckt presidiital "Om yppighetens verkan på konstens och vetenskapens stigande och fall". Han var en af Svenska Akademiens arbetsammaste ledamöter, jämte Murberg den egentlige arbetaren för akademiens ordbok under dess första år. Han var äfven en mycket anlitad granskare af till akademien inkomna täflingsskrifter och har förenat sitt namn med historien om Wallins, Geijers och Tegnérs första litterära framgångar inom akademien. Bekant är Adlerbeths å dess vägnar afgifna utförliga granskning af Tegnérs Svea[1], ett litteraturhistoriskt aktstycke, som visar granskarens säkra omdöme och oveldiga ståndpunkt. I den litterära brytning mellan "nya" och "gamla skolan", hvars hetsigaste skede Adlerbeth fick upplefva, iakttog han en opartisk hållning och åtnjöt aktning och erkännande äfven af de unga, som löpte till storms mot Svenska Akademien och "Gustafs sångarskola".
I Vitterhets-Akademiens Handlingar har Adlerbeth förvarat åtskilliga alster af sin outtröttliga forskningsifver. Hans inträdestal handlade om "Sveriges forn-österländska handel i anledning af arabiska penningar, funna i svensk jord". Denna afhandling i ett ämne, som varit och fortfarande är föremål för svensk antiqvarisk forskning, röjer noggrann kännedom om hvad äldre och nyare litteratur meddelat i ämnet och innehåller bidrag till de då kända kufiska myntfyndens historia. En annan uppsats, hvars innehåll stod i nära sammanhang med författarens ämbetsverksamhet såsom riksantiqvarie och Vitterhets-Akademiens sekreterare, är "Upplysningar om det, som förnämligast bör iakttagas vid skådepenningars uppgifvande", en om stor beläsenhet vittnande framställning af gängse åsigter i epigrafik och sinnebildslära. — Studiet af Nestors Ryska krönika gaf anledning till uppsatsen "Upplysningar i konung Anund Jakobs historia", hvari författaren söker göra gällande den åsigten, att denne svenske konung varit identisk med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
