Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Varägernas höfding Jakun, omnämnd af Nestor. En liknande hypotes, föranledd af namnlikhet, innehåller den äfvenledes i Vitterhets-Akademiens Handlingar införda afhandlingen "Om svenska konungen Attila": hunnerna skulle verkligen ha herrskat i Skandinavien och Attila sträckt sin fruktade spira jämväl öfver Sverige. — Till nyare tidens historia hör Adlerbeths korta uppsats om "Svenska prinsen Gustafs vistelse i Padua", hvari utredes, att den "principe Gustavo di Svezia", som där studerat under Galilei, varit Erik XIV:s son Gustaf och alldeles icke konung Gustaf II Adolf. Adlerbeths utredning och hans personliga meddelanden till den venetianske ambassadören i Rom Memmo förmådde dock ej hindra denne att låta resa Gustaf II Adolfs staty bland "illustri Padovani": den finns ännu i dag att se på Prato della Vallé i Padua.
En litteraturgren, som rörde sig på gränsen mellan vitterheten och historien och som särskildt under Adlerbeths samtid odlades, var "äreminnet". Adlerbeth var en af sin tids mest använda minnestalare i lärda och vittra samfund, vid krossandet af adliga sköldemärken o. s. v. samt har efterlemnat ett stort antal minnesteckningar af bortgångna samtida. Dessa utgöra en allt för litet beaktad sida af hans litterära verksamhet och förtjena att ihågkommas vid sidan af hans "Historiska Anteckningar", såsom innehållande bidrag till tidehvarfvets och dess mest bemärkta personers karakteristik. I viss mån kunna de sägas komplettera, stundom korrigera "Anteckningarnas" omdömen. Det blef Adlerbeths uppgift att teckna minnesbilder så väl öfver Gustaf III:s förtroendemän, sådana som biskop Nordin, med hvilken han säger sig hafva varit genom en fyratio-årig vänskap förenad, Håkansson, "pelaren bland rikets ämbetsmän", och Schröderheim, ungdomsvännen vid Gustaf III:s hof, af hvars älskvärda personlighet han ger en tilldragande bild; som öfver Gustafs motståndare, generalerna Hermanson och Carl Gideon Sinclair och ärkebiskopen Uno v. Troil, om hvars motsträfvighet vid riksdagen 1789 Anteckningarna utförligt förtälja. Af den tidigt bortgångne unge skalden Johan Stenhammar, Kellgrens efterträdare i Svenska Akademien, lemnade Adlerbeth en tilltalande teckning såsom inledning till hans samlade dikter; han helsade såsom Sv. Akademiens direktör där Stenhammars efterträdare friherre Claes Fleming med ett tal, hvars slutord inneburo en högstämd hyllning åt "Gustavers tidehvarf". Af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
