- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
XXV

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

berömde konstfilosofen, konstnären och amiralen Carl Aug. Ehrensvärd har Adlerbeth i ett minnestal i frimurareorden gifvit en träffande bild, karakteristiserande arten af hans snille samt hans personlighets och hans skrifsätts egendomligheter.

Stundom, såsom i detta sistnämnda minnestal, höjer sig Adlerbeth till verklig vältalighet, och hans minnesteckningar sakna i allmänhet de samtida äreminnenas svagheter. Deras uppgift har alltid varit att, så vidt som tillfället medgaf, lemna verkliga bidrag till kännedom om de bortgångnas personligheter och betydelse för samtiden, ej att i främsta rummet vara vältalighetsstycken. I flera af dessa skildringar af bortgångna samtida ljuder klangen af en sträng från personlighetens innersta, som dallrat vid deras nedskrifvande. Om mer än en kan sägas, hvad han själf yttrar i den varmt skrifna minnesteckningen öfver generalpostdirektören Benzelstjerna, L. v. Engeströms morbroder, Adlerbeths faderlige umgängesvän, i hvars hus han, Rosenstein och Schröderheim nästan dagligen plägat sammanträffa: "Jag har erfarit hvad jag talar." Han tillägger: "Måtte detta enda ord uttrycka min odödliga erkänsla för den vördnadsvärda skugga, hvilken jag blott har lof, men ock rätt att hembära sanningens gärd!" — Sanningskärleken, så föga vanlig att möta i hvad som yttras vid grafvens högtider, svek honom icke ens som äreminnes-författare. Försigtigt måste han mången gång välja sina ord, då ömtåliga förhållanden vidrördes; men han har ej vid dessa tillfällen velat yttra, hvad som han ej inför sanningens domstol kunnat försvara.

*



Gustaf IV Adolfs glädjelösa tid hade slutat med statshvälfningen 1809. Den åldrande patrioten från 1789 kallades åter fram på det offentliga lifvets skådebana. Hans insigter, hans lugna förstånd ville 1809 års män tillgodogöra sig, då det gällde att skaffa Sverige en ny författning i stället för Förenings- och Säkerhetsakten, som lagd i en dåres händer, fört Sverige till branten af sin undergång.

Adlerbeth inkallades i den kommitté, som under riksdrotset Wachtmeisters presidium skulle utarbeta förslaget till ny konstitution,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free