Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sommaren 1818 till sitt fädernegods, där han under 40 år sökt hvila och vederqvickelse och som han besjungit i skaldebrefvet till Leopold:
"Jag ser naturens hand försköna
min stilla boning dag från dag,
och blomman titta ur det gröna
med glädjens växande behag."
Af Adlerbeths enkla lefnadsvanor i den landtliga tillbakadragenheten har Crusenstolpe, till hvars barndomsminnen den gamle Gustavianen hörde, lemnat följande skildring. "På Ramsjöholm njöt han sitt oberoende och lefde enligt sitt tycke. Man såg honom där sommartiden vandra öfver sina åkrar, klädd i en grof, melerad klädesfrack, väst af hemväfdt tyg, korta gula nankinsbyxor med knäspännen af stål, hvita bomullsstrumpor och halfstöflar samt på hufvudet en grön kaschett. Att hvarje stymmelse till ordenstecken var bannlyst från en sådan drägt, förstås af sig själf. Söndagarna däremot åkte han till sockenkyrkan Svartarp, och då bar han svarta kläder med hvit väst och däröfver innanför fracken det blå bandet. Vid söndagsmiddagarna och eljest undantagsvis, då någon främmande af ett visst anseende var hans gäst, serverades vid bordet ett glas rödt vin, men af det simplaste slaget."
Såsom sitt sällskap under ålderns dagar hade han under sommarmånaderna på Ramsjöholm tvenne ogifta systrar, eljest bosatta i Jönköping. De utgjorde för honom ersättning för en tidigt sköflad familjelycka: 1781 hade han ingått äktenskap med Karin Ridderborg, men äktenskapet upplöstes efter 11 år på grund af hustruns otrohet. Hon blef strax efter skiljsmässan omgift med majoren F. Lagercrantz. En son, Jakob Adlerbeth, född 1785, var frukten af Adlerbeths äktenskap. Han hade ärft sin faders håg för litterära yrken och hans redbara, något tungsamma väsen, samt har inom vår litteraturhistoria efterlemnat ett namn som stiftaren och själen i Götiska förbundet.
Till Adlerbeths personliga egendomligheter hörde en sparsamhet, som af somliga samtida ansågs väl långt drifven, helst som han var en rik man. Samtida undrade på, att han, ehuru innehafvare af rikets högsta värdigheter, begagnade hyrda åkdon och aldrig utöfvade någon gästfrihet af det slag, som bruket då fordrade af personer i hans samhällsställning. Hans sparsamhet sammanhängde dock ej med någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0030.html
