16 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 )

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af försynen emottaga en tronföljare åstadkom en förtjusning, som föga lemnade rum åt öfverläggningar.

Det enda, som störde denna fägnad, var ett emellan konungen och enkedrottningen uppkommet brouillerie. Hon hade under drottningens grossesse yttrat vissa misstankar, som föranlåtit konungen att taga en af enkedrottningen i flera riksråds närvaro undertecknad deklaration med erkännande af den väntade arfvingens laglighet. Vid förlossningen skref konungen en biljett till sin mor om denna lyckliga händelse. Hennes svar innehöll några tvetydiga termer, som så förtörnade konungen, att han förböd henne komma till sitt hof. Konungen och enkedrottningen sågo hvarandra ej sedan, förrän på hennes sotsäng 1782 på Svartsjö, då de förliktes, sedan den döende prinsessan gjort honom de starkaste förebråelser.

Icke desto mindre afstod grefve Fersen icke ifrån sin patriotiska föresats. Han ådagalade den vid det tillfälle, ett utskott till bankoverkets öfverseende valdes, för hvilket han föreslog en instruktion, som tryggade ständernas rätt och säkerhet i detta verkets förvaltning, och som, oaktadt mycket buller[1], motstånd och hotelser, likväl med någon jämkning, väsenteligen gillades samt lade grund till svenska bankens trygghet och den visa styrelse däraf, utländningar beundra.

Loppet af de öfriga riksdagsärenderna svarade alldeles emot konungens önskan. Riksens ständer gingo stillatigande förbi de till landets känning och missnöje tagna mått med brännvinsbränningen. Deras statsutskott påyrkade ingen redogörelse för statsmedlen eller riksgäldens belopp. Konungen behöfde, men ville ej själf begära penningar. Ständerna förmåddes att själfkrafde tillbjuda 42 tunnor guld i faddergåfva åt den nyfödde kronprinsen, vid hvars dop de varit vittnen, och

[1] För denna instruktion, såsom föregifven att strida mot regeringsformen, blef grefve Fersen angripen genom memorial af generalmajoren Trolle. Det påstås, att konungen, som ock tog densamma mycket illa, redan reglerade ceremonien, som skulle iakttagas vid den riksrätt, som öfver grefve Fersen tillärnades på rikssalen. Grefve Fersen hade äfven med konungen ett enskildt samtal och måste då uppbära många förebråelser och hotelser, såsom den där ville ryckas med konungen om spiran. Gr. F. svarade, att han väl visste, det ett slikt tillmäle af en konung plägar vara dödens sändningebud; men att han vid sitt inträde i krigstjenst gjort fäderneslandet ett fritt offer af sitt hufvud. Det åtrade han nu icke, helst samma hufvud, genom år och bräcklighet, förlorat af sitt värde; dock torde det ej kunna tagas utan konungens egen våda. Att tillfredsställa konungen tillade han dock 7 § i instruktionen, hvilken väl icke ändrade hufvudsaken, men ådrog grefve F. tillvitelse af sina anhängare att hafva reculerat. Han svarade: Qu’il fallait qu’un sujet eût toujours tort vis à vis de son roi. — Instruktionen var annars uppsatt af bankosekreteraren Schröder.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/21/0050.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 / 16 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|