Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i föräringar åt kongl. huset; hvilka medel borde utgå genom koppskatt af hela landet i sju år. Deras bankoutskott lemnade konungen ett kreditiv på 50 tunnor guld att lyftas i banken vid oförmodadt nödfall. Den vanliga bevillningen fastställdes till nästa riksdag och således på obestämd tid. I alla sina förklaringar inför tronen röjde deras ton det ödmjukaste smicker, och de deltogo med välbehag i de utsökta, präktiga och kostsamma lustbarheter, hvilka konungen efter sin sed anställde vid drottningens uppkomst utur barnsängen, vid hvilket tillfälle förtjenar anmärkas, att konungen upphöjde några grefvar utom Rådet till lika värdighet och företrädesrättigheter med Riksens Råd, som alltid varit ansedda och enligt regeringsformen borde anses för de yppersta näst konungen; hvarigenom konungen mera nedsatte de senare än upphöjde de förra.
Det är tillförne sagdt, att 1772 års regeringsform i många mål var ofullständig. Den omtalte riksdagar, men innehöll icke någon stadga, hvarefter de skulle hållas. Redan vid början af denna riksdag fyllde konungen en sådan brist genom den med ridderskapet och adelns bifall, fast ej utan gensägelse, under konungens eget ordförande, stadfästade och till närvarande tider lämpade riddarhusordningen af 1626; i anledning hvaraf detta första riksstånd fördeltes i tre klasser, med hvar sin stämma, nämligen 1:o grefvar och friherrar, 2:o riddare, 3:o svenner eller adelsmän. Allt ifrån 1719 hade klassinrättningen varit aflagd, och hvarje adlig ledamot hade, utan afseende på sin titel, varit lika röstegande. Upplifvandet af denna forntidsinrättning upphöjde första och andra klassen, som bestod af färre ledamöter, men nedsatte den tredje, såsom talrikast. Verkan kunde ock blifva den, att man blott behöfde vinna flesta rösterna i de två första klasserna för att ega hela riddarhusets pluralitet, änskönt tredje klassen allena var långt manstarkare än den första och andra tillsammans. Dessutom hade konung Gustaf Adolfs riddarhusordning det skäl med sig, att grefvar och friherrar då egde län och stora gods samt följaktligen ett närmare interesse med landet, som borde gifva deras röster mera vigt i rikets ärenden; hvilket nu har fått ett ganska ombytt förhållande. Vid formaliteten af denna förnyade inrättning kan ock anmärkas, att den under konungens egen öfvervaro blef fastställd, hvarmedelst friheten i öfverläggningen mycket led. Men påminnelsen härom af en ledamot, den förr omnämnde öfverste Gyllensvan, ådrog honom tillvitelse för brott och förgripelse, och konungen trodde sig göra nåd, då han befriade honom från tilltal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
