- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
24

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Han hemkom i Augusti månad 1784. Missnöjet ibland hans undersåtare var förenadt med bestörtning och farhåga. Man hade under det föregående åtminstone tröstat sig med konungens fredsamhet; men denna hugnad var ock försvunnen, och ehuru faran för ögonblicket syntes afviken, fruktade man dock icke utan skäl, dels för angränsande makters hämdlystnad, dels för konungens åhåga att vid nästa lägenhet återtaga ett ogärna nedlagdt förslag[1]. Icke desto mindre framflöto mer än ett och ett halft år i lugn och ro, efter hvilken tid konungen till allas förundran sammankallade ständerna till riksdag i Stockholm d. 1 Maj 1786. Att öfversten, efter sin emellertid vunna befordran general-majoren, Toll emot fleres råd tillstyrkte denna riksdag, hvarom beslutet hölls inom få personer ganska hemligt, är ostridigt; men verkliga afsigten därmed är en för många okänd gåta.

Att ett krig var därmed åsyftadt, blifver genast troligt af rådgifvaren, ej mindre än af de föregående året fortsatta starka sjörustningarne och en under general Tolls inseende vid flera indelta regementen till fot då inrättad så kallad passevolans, som förmodligen var ärnad att sträckas öfver hela riket och borde sätta krigsmakten på en rörligare fot, i det rotehållarne, i stället för vissa besvär in natura till sina soldater vid uppbrott, förbundos att dädanefter utgöra en fastställd årlig penningeafgift till kronan, som därföre åtog sig besörja soldaternas behof. Ett läger af flere regementen var äfven anbefalldt i Skåne uti Juni månad; och kejsarinnans i Ryssland uppmärksamhet på den utlysta riksdagen bevises däraf, att hon återkallade sin envoyé, Markoff, för det han ej därom gifvit henne del, innan kallelsen utgick, som ej skedde mer än tre veckor innan riksdagen skulle börjas.

Men utan att längre uppehålla sig vid dessa mer eller mindre sannolika gissningsgrunder, har författaren den pålitligaste kunskap, att ett fredsbrott med Danmark då ånyo var tilltänkt. I Norge herrskade, enligt inlupna berättelser, mycket missnöje; och en förmögen landtman därstädes, Lofthusen, hade utfäst sig att med en deputation af vid pass 30 bönder därifrån infinna sig i Stockholm i Maj månad för att anropa konungens beskydd emot Danmarks förtryck. Konungen


[1] Ett fägnadsämne företeddes den 1 Nov. 1786, då kronprinsen, ingående i sitt sjunde är, lemnades till information åt då ambassadsekreteraren, sedan kanslirådet v. Rosenstein. Detta val hedrade konungens urskillning och var redan fastställdt 2 år förut, då hr v. R. af den anledningen skickades till Frankrike. Men då det honom kungjordes under konungens vistande i Paris, föreslogs honom tillika att bli prest med löfte framdeles om Westerås stift samt kommendörs-korset af Nordstjernan; villkor, som han alldeles utslog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free