26 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 )

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadgadt. Dessa båda vigtiga tillägg i regeringslagen infördes i riksdagsbeslutet.

Vid en så beskaffad riksdag fann konungen icke rådligt att meddela ständerna de vigtiga propositioner, han hade i sinnet. Och till all lycka uteblef ock den väntade norska beskickningen, utan att konungen visste af hvad orsak[1]. I stället uppgaf konungen några nya lagfrågor till ständernas utlåtande och begärde biträde utur banken till upprättande af spannmåls-förrådshus i anseende till de flera bedröfliga missväxter, hvilka inom få år öfvergått Sverige. För att dels mota de påminnelser, som redan af öfverste von Schwartzer voro inlemnade både emot de förlidna året träffade passevolansföreningar, såsom rubbande knektekontrakterna, och emot begångna olagligheter af därvid nyttjade ämbetsmän, dels ock för att antingen på en gång få detta verk fullbordadt, eller åtminstone utröna hvad man hos ständerna möjligen kunde uträtta, meddelte konungen dem sin proposition om denna inrättnings fastställande öfver hela riket. Man försummade intet medel att öfvertala och vinna dem. Det lyckades ock i borgare- och prestestånden, hvilka icke hade många soldater att svara för, och hvilket senare vid det tillfället i tysthet erhöll konungens försäkran om ett ordentligt befordringsverk utan allt underslef[2]. Men adeln[3] och bondeståndet afslogo passevolansen med stor pluralitet. I alla öfriga mål rönte konungen lika obenägenhet. De begärda medlen utur banken beviljades väl, oaktadt flere adliga ledamöters i bankoutskottet ifriga motstånd (som ock vållade, att adeln därstädes vid voteringen stadnade i lika röster och blef inaktiv); men såsom lån emot pant och på vissa terminer samt i afräkning på det kreditiv, konungen förra

[1] Den ofvannämnde Lofthusen, som följande hösten förde sina bönder till Köpenhamn att klaga, blef någon tid därefter i sin hemort surprenerad och gripen (ty uppenbart vågade man sig ej på honom för hans stora anseendes skull) och insatt på Munkholmen.
[2] Bland andra stötande förslag var ock det att befordra statssekreteraren Schröderheim till ärkebiskop efter den ålderstigne doktor Mennander, som just dog under riksdagen, men för sent för denna nyhet, i anseende till det menagement man med presteståndet måste iakttaga. Då mot årets slut Skyttiske professorn Lindblom fick förslag till Linköpings stift och äfven utnämndes därtill, änskönt ännu lekman, åberopade konungen i ett samtal, att det ej varit mera utur vägen, om Schröderheim blifvit ärkebiskop; hvilken utlåtelse bevisar förslagets verklighet.
[3] Vid öfverläggningen härom på riddarhuset skickades fyra riksråd, grefve Beck-Friis, friherre Carl Sparre, grefve Oxenstjerna och friherre De Geer att den på konungens vägnar i deras ceremonidrägter bevista. Denna nyhet och riksrådet Carl Sparres ordrika vältalighet att bevisa projektets nytta uträttade lika litet till bifall.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/21/0060.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 / 26 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|