Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom uti ryska beskickningen i Stockholm och där begvnte underhålla en nära förtrolighet med flere adelsmän, som vid 1786 års riksdag visat sig särdeles nitiske mot konungamakten. En af dem (baron Stierneld) hade strax efter samma riksdag gjort en resa till Dalarne, och följande året anträdde han en till Petersburg och Berlin, icke utan sannolik misstanke att i bemälde landsort hafva velat uppägga allmogen och vid de nämnda hofven stämpla mot konungen.
Dessa och flere omständigheter stärkte konungen i den öfvertygelse, att ryska hofvet umgicks med anslag att störta honom och att en del af adeln därtill ville låta bruka sig för att blifva mera rådande. Misstroendet till adeln tilltog ej ringa, då 1787 konungen, i behof af penningar och ledsen vid den ringa afkomst, han njöt af kronobrännerierna, utbjöd friheten att till husbehof tillverka brännvin åt samtliga sina undersåtare, under vilkor af en nog dryg årlig afgift till kronan. De mest betydande frälsemän vägrade icke allenast själfve för sina säterier, utan ock för sina frälsehemman och deras åboer, att häruti ingå, och en del framlemnade memorialer vid socknestämmor och till konungens befallningshafvande för att bevisa sin och nationens härmedelst för nära trädda rättighet, som liknade manifester. Själfsvåldet att i samqväm smäda konungen och hans gärningar blef alldeles tygellöst, utbröt till och med i hotelser om ytterligare inskränkningar i hans myndighet vid nästa riksmöte och blef icke konungen obekant, som genom spioner hade öfverallt tillfälle att inhemta fullständiga kunskaper[1].
Själfva Rådet, tillförne så färdigt att göra konungen till viljes, visade en styrka, som ådrog det konungens misstänksamhet. En riksdagsman från Upsala vid 1786 års riksdag, Kewenter, hade, sitt stånd oåtspordt, låtit trycka ett förgripligt memorial, som af ståndet ogillades, blef öfverlemnadt till justitiekanslerens åtgärd och, i anseende till ovarsamma utlåtelser om konungen, af Svea hofrätt så brottsligt pröfvadt, att författaren dömdes till 14 dagars fängelse vid vatten och bröd samt att vara förlustig all rättighet till talan för menigheten. Rådet stadfästade, emot konungens önskan, blott första delen af denna dom, men upphof den andra, hvilket af konungen illa upptogs och föranlät ett af de mest lagstridiga steg, i det H. Maj:t i sin justitiekonselj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
