- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
44

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regementerna icke tagit del i de finskas steg, var dock tänkesättet uti dem alldeles enahanda, och en myckenhet deras officerare hade äfven upprättat skriftliga föreningar, att till bevarande af fäderneslandets fri- och rättigheter arbeta på en hederlig fred samt riksdag, och hafva lif och blod till rikets lagliga tjenst osparde[1].

Under denna jäsning var nästan ingen fråga om konungens bud och befallningar. Då en kommendering skulle utgöras, måste flere dygn därom underhandlas med officerarne, och lycka var, att fienden höll sig alldeles stilla. Utkast till nya regeringsformer lupo hand emellan: förslag framställdes att öfverföra trupper till Stockholm, för att där understödja den af konungen icke verkställda riksdagskallelsen[2]; och man skulle trott, att konungen antingen var redan afsatt eller färdig att innan kort blifva det.

Änskönt de anförda händelserna ligga i öppen dag, är det dock oändligen svårt att fälla ett säkert omdöme om hemliga driffjädrarne, sammanhanget och afsigterna. Att arméen öfverskridit sina rättigheter och gjort sig saker till myteri, samt att en verklig sammansättning emot konungen varit å färde, lärer svårligen kunna bestridas. Att tillståndet i arméen, redan innan noten till kejsarinnan afgick, var i Ryssland så bekant, att anledning är misstänka fiendens delaktighet i tillställningen, är så mycket vissare, som ryska generalen och guvernören i Wiborg, Güntzel, den 6 Aug. n. st. skref till baron Hastfehr, hvilken då inspärrade Nyslott, att svenska arméen vägrat gå öfver gränsen, hvilket deras beslut Güntzel, på deras anmodan, skall gifvit kejsarinnan vid handen. Att jämväl fråga varit om utförande af den gamla planen till Finlands själfständighet och afsöndring från Sverige, kan slutas både af kejsarinnans svar på noten[3] och ännu ovedersägligare af den skriftliga förbindelse, ryska generalmajoren Sprengtporten tog af baron Hastfehr, att han på allt sätt skulle bidraga till detta ändamål; en omständighet, som, jämte andra baron Hastfehrs


[1] Noten till kejsarinnan, Anjala förbundet, avertissementet, så ock general Armfelts bref till konungen äro tryckta i protokollerna, hållne i generalkrigsrätten på Fredrikshof 1788 och 1789. (Jfr Bil. 1).
[2] Enligt privata bref från officerarne i Finland skulle riksdagen utlysas den 1 November i Westerås.
[3] Enligt privata bref från Finland skall den till Petersburg afsände Jägerhorn efter få dagar återkommit med svar, som uttryckligen äskade Finlands själfständighet. Detta funno hans principaler icke rådligt att producera, hvarföre han strax hemligen åter affärdades att utverka drägligare vilkor. Han återförde då det ofvanomförmälda svaret den 20 Aug. i mildrade termer, som de läto sig behaga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free