- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
46

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ögonblick genom sin urskillning och jämnhet. De öfriga cheferna varnade konungen skriftligen för deras företagande. Besynnerligt bör det synas, att general Armfelt, om han varit illasinnad, lemnade befälet ifrån sig; och denna med flere anledningar föranläto det rykte, att noten till kejsarinnan var afsänd med konungens goda minne, för att undvika den förödmjukande ansökningen om fred i eget namn; en mening, hvilken finner många förfäktare, men synes föga sannolik, då man besinnar hvad sammanhang denna not egde med olydnad för konungens bud och andra steg, som hotade hans egen myndighet i sitt rike[1].

Generalmajoren Toll, den konungen i stället för trolös, ändtligen lät öfvertala sig att anse för mindre skicklig än han förr trott, hemskickades af H. Maj:t till Sverige, under förevändning att han skulle taga inseende öfver försvarsverket i Skåne. Denne officer, alltför sent skild från ett missbrukadt förtroende och personligen stött af det företräde, hans medtäflare baron Armfelt nu på det utmärktaste sätt och på hans bekostnad vunnit, urskuldade sig, hvar han på hemresan framfor, för krigets olyckor och påstod, att konungen emot hans råd allt för tidigt begynt detsamma. Han fick af många tillgift i betraktande af det missnöje, han uppenbart förklarade mot konungen.

Det som drog konungen utur denna afgrund af bekymmer, var tidningen om Danmarks beslut att till följe af sin defensiv-allians med Ryssland, sluten 1773, i närvarande krig understödja samma rike. Sveriges vestra gräns, oaktadt fleres varningar till konungen, lemnad alldeles oförvarad på en blind förtröstan till kronprinsens af Danmark vänskap, hotades med inbrott af en dansk auxiliär-armé. Konungens första ord vid denna underrättelse voro: "Je suis sauvé!" och hans hopp stärktes af de liknelser, sig företedde, att han med all kraft skulle gripas under armarne af nationen, ej mindre än af främmande makter.

Arméens åtgärder hade ibland svenska folket uppväckt ganska olika sinnesrörelser. En stor del af adeln, isynnerhet de som varit betydande vid 1786 års riksdag, gillade öfverljudt och upphöjde till skyarne arméens uppförande. De gåfvo dem namn af frihetens stöd och förfäktare, af redliga "patrioter", ett namn, som de, liksom till


[1] Icke desto mindre blifver det alltid svårt att begripa, huru general Armfelt, såsom nära slägtinge af öfverste kammarjunkaren baron Armfelt, och af honom frambragt till befälet, eller rättare utsedd att däruti tjena honom till skärm, samt känd för en ärlig, men föga tilltagsen man, kunnat våga ett så vigtigt steg, utan att först därom rådföra sig med denne sin frände, som egde konungens närmaste förtroende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free