- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
52

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ville genom en slagtning afgöra saken, ett vågspel, det alla afstyrkte i anseende till truppernas många brister på förnödenheter.

Ändtligen kom dock d. 8 Okt. ett stillestånd på åtta dagar till stadga, hvilket sedermera förlängdes på en månad och slutligen till den 13 Maj följande året, genom hr Elliots och den emellertid ankomne preussiske generalkommissariens baron von Borchs trägna bemödande, understödt framför allt af deras hofs förklaringar, att ifall ej Danmark däruti inginge, låta preussiska och churhannoverska trupper inrycka i Holstein. Med största besvär afhulpos några tvisteämnen, som under själfva underhandlingen sig yppat, synnerligen i anledning af några och 20 danska båtars uppbringande på redden af Marstrand under varande första stilleståndet, hvilka förde lifsmedel och ammunition, samt af prinsen af Hessen reklamerades, hvaremot konungen ville behålla dem under förebärande, att stilleståndet blott sträckte sig till lands, men icke till sjös. Slutligen måste denna fråga lemnas till hr Elliots afgörande, hvilken fann, att båtarne borde återställas, sedan kronprinsen af Danmark på konungens föreställning återlemnat de därpå varande svenska kanoner, märkte med rikets vapen. Emellertid tog prinsen af Hessen, för den skadeståndsersättning, han kräfde, i underpant en förskrifning af staden Uddevalla på 50,000 r:dr, och tvenne borgare blefvo därföre gisslan.

De hinder, som vid vapenhvilans afslutande uppkommo af konungens obeveklighet i obetydliga etikettfrågor, förtjente att alldeles förbigås, om de icke målade denne herres lynne, som därmed kunde sysselsätta sig midt ibland de vigtigaste bekymmer. Han ville t. ex. icke skrifva under instrumentet till vapenhvilan tillsammans med prinsen af Hessen, icke ge Elliot namn af "monsieur", utan "sieur". Konungen skall annars mycket förändrat sin ton, sedan friherre Borch kom och talte ett mera despotiskt språk än den republikanske Elliot. Han begynte sedermera att mera taga råd af sin så kallade höghet och sökte på hvarjehanda vis att underhålla misstroende mellan Elliot och Borch, hvilket dock förekoms genom den förres klokhet och öppna förhållande. På en konungens förebråelse, att han ej var nog discret, svarade han: "Je n’ai que quatre confidents, ce sont les quatre vents". Denne tuktomästare af all despotisk höghet har flere gånger gjort propositioner, hvilka honungen i första hettan förkastat med det misshag, att han sagt sig hellre skola uppoffra lif och krona, men ändå slutligen måst antaga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free