- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
54

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

umgicks med alla vänligen och förtroligt, blef både älskad och lydd, återställde ordningen och höll arméen vid godt lynne utan att fela mot konungens tjenst. Detta kloka uppförande förtjenar så mycket mera prisas, som han hade att göra med en krigsmakt, hvars penningar alldeles tröto till fälttraktamente både för officerare och soldater, och han tillika måste vaka både på fiendens lönliga anslag att stifta oro i landet och på själfva nationens förbittring emot arméen. Rörande den föreslagna vapenhvilan öppnade hertigen någon underhandling med storfursten af Ryssland, hvilken såsom befälhafvare öfver arméen uppehöll sig i Fredrikshamn. En och annan beskickning affärdades dit, förmodligen med föga allvar å hertigens sida och mest för att hålla officerscorpsen vid godt lynne samt vinna tiden. Öfverste Montgomery var därvid nyttjad[1].

Efter någon tid öfvergaf hertigen Högfors i anseende till svårigheten att understödja och försvara denna postering, hvarigenom svenska trupperna alldeles drogos inom gränsen; och hade hertigen sitt högqvarter i Lovisa. På ryska sidan fördes kriget mycket lamt och utan att antingen svenska trupperna eller skärgårdarne oroades. Sådant tillskref arméen sin patriotiska åtgärd, som räddat fäderneslandet undan eld och svärd, andra åter fiendens vanmakt, helst generallöjtnant v. Platens lilla division af blott fyra bataljoner, som längst stod qvar på rysk botten, icke kunde fördrifvas, förr än den godvilligt drog sig tillbaka.

Efter hand nalkades den sena årstiden, som detta år inföll med ganska besvärlig väderlek. Tvenne finska regementen hemskickades på sina rotar, de öfriga förlades i vinterqvarter; många officerare fingo tillstånd att resa hem öfver vintern, och hos de öfriga afsvalnade ifvern, i samma mån de märkte, huru ringa medhåll de hade af sina landsmän. Ändtligen inföll den stund, då ryska flottan ej mer tilltrodde sig hålla sjön. Den afseglade från Sveaborgs redd, Hangö-udd blef öfvergifven och hafvet mellan Sverige och Finland lemnades rent, sedan det i tre månader varit tillspärradt. Det var detta tillfälle


[1] Hertigen hade i Oktober ifrån Sverige en beskickning med bref från baron Stierneld, hvars sammanhang man föga känner; men brefdragaren, stallmästaren Otto Bruse, blef på hertigens föranstaltande under ett slags bevakning förd till närmaste sjöstad att genast återresa till Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free