Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras håg att skaffa sig nya fördelar, beslöt konungen hetsa den förra och smickra den senare af dessa böjelser genom hopp och löften. Det är ifrån denna synpunkt, ifrån detta mäktiga "divide et impera", som man lärer böra anse de både i städer och landsorter, både af prester och andra ämbetsmän offentligen vågade bittra rubriker och omdömen öfver arméens och adelns förhållande, men isynnerhet de mångfaldiga papper, som om hösten blefvo tryckta och kring landet utspridda, innehållande emot desse samfundsledamöter de förklenligaste tillmälen och beskyllningar.
Ett af dessa, kalladt "Bref från Finland, angående vissa stämplingar och det som händt vid Fredrikshamns belägring", trycktes under konungens närvaro i Göteborg. Det beskref Sprengtportens plan till Finlands själfständighet, löfte vid sitt inträde i rysk tjenst till sina anhängare att inom två år återkomma med en rysk krigsmagt till deras hjälp, förslag att låta uppbränna alla tross- och munderingsbodar för regementena, en sedermera med ryssarne träffad sammangaddning, som utbrutit under Fredrikshamns murar, och all den försporda brist på krigsförnödenheter därvid, såsom verkan blott af illvilja att med flit undanhålla hvad som verkligen fanns att tillgå. Tillika anfördes, att öfver arméens och de sammansvurnes steg isynnerhet preste-, borgare- och bondestånden voro högeligen skandaliserade, och att generalerna grefve Meyerfelt och von Platen nästan voro de enda, konungen kunde rätt lita uppå. Uti ett tillagdt "Tal till Redeliga Medborgare och Svenska Män", uppmanades de till afsky för dessa sammansvurne förrädare och att afskudda det ok, ilskna grannar sökte dem pålägga, samt att ifrån sig skilja de äreförgätna samhällslemmar, som sålt sig till utländsk makt, att desto bättre undertrycka medborgare, ej lika illasinnade som de. En kort därefter på trycket utkommen skrift under namn af "Erinringar till de missnöjde i landet" var i allmänna ordasätt ställd emot adeln. Den upptog först konungens stora förtjenster mot fäderneslandet och alla stånd, sedermera en del ädlingars otacksamhet både mot honom och sin fosterbygd, som kläder, föder och lönar dem till rikets försvar; hvaremot de i stället för klingande skäl sålde sig att stifta uppror och förräderi. Dessa med flere skrifter af lika innehåll hade den största verkan, helst hvarken vederläggningar fingo tryckas eller adelsmäns påstående aktades om lagligt åtal emot författarne, som i sina obevista uppgifter skurit alla öfver en kam. De lästes med nyfikenhet, öfvertygade en otänkande eller partisk menighet med upphetsad inbillning och upptände bitterhet mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
