- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
75

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måndagen den 9 Februari. Så snart det var öppnadt, uppläste en herr Rosentwist en protest mot den fastställda instruktionen och isynnerhet emot ridderskapets och adelns, oaktadt konungens förbud, öfver samma ämne fortsatta öfverläggning. Detta gjorde icke lycka, ty somliga påstodo, att den ej måtte upptagas, såsom qväljande ståndets beslut, andra, att den skulle läggas på bordet. Däremot yrkade grefve Fersen på expedition af protokollsutdraget till de andra stånden rörande den ofta nämnda instruktionen, hvilket ock till den ändan af riddarhussekreteraren upplästes; men landtmarskalken förklarade, att adelns beslut därom icke kunde anses såsom gällande, emedan det vore fattadt i anledning af en icke verkande proposition, aftvungen och gjord emot konungens befallning. Denna oförmodliga invändning vållade ett buller och skri, som i flere minuter hindrade ett ord att höras. Friherre Carl de Geer och grefve Fersen voro de förste, som hunno få ljud. De förklarade, att en upprättad skillnad mellan verkande och icke verkande propositioner vore ny, vådlig, olaglig, ledande till osäkerhet i alla beslut. De tillade, att det tagna beslutet vore så mycket kraftigare, som ingen yrkat votering öfver propositionen; men då påstodo några, att votering verkligen af en och annan blifvit äskad. Under den jäsning, som söndrade tänkesätt i en så talrik församling plägar uppväcka, fortsattes denna sammankomst med mycket buller och orediga rop af ja och nej, få vi höra proposition? m. m. Landtmarskalken var denna gång lika rådlös som den förra, men mera obeveklig. Hans enständiga vägran att låta affärda protokollsutdraget ökade hettan. Friherre Carl de Geer och grefve Fersen förnyade med ifver sina föreställningar. Den senare frågade landtmarskalken, utur hvad lagens rum han ville bevisa sin rättighet att genom återtagande eller uttydning af sin proposition göra hela ståndets beslut om intet. Han tillade, att sådan rätt ej en gång konungen tillkomme, och att, om den tillerkändes landtmarskalk och talemän, voro de tillräckliga att ensamma föreställa riksens ständer och utöfva all deras makt; en oordning, den han önskade Gud måtte förbjuda. Hela riddarhuset kom härvid uti rörelse, och flere ledamöter kastade sig öfver skranket samt nalkades landtmarskalksbordet. Slutligen blef landtmarskalkens motstånd förgäfves. Riddarhusfiskalen uppstod för att uppläsa listan på de deputerade, hvilka skulle afgå till de andra stånden med underrättelse om beslutet, under det en ringa flock royalister framträngde till bordet för att däremot protestera. Friherre Carl de Geer dref segern så långt, att han hemställde, det landtmarskalken skulle återtaga sina ord och förklaring, att hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free