- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
78

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillika innehöll en underdånig föreställning om nödvändigheten af en snar och hederlig fred och lades på bordet.

Utom det af H. Maj:t äskade hemliga utskott, var ock faststäldt, att ett bankoutskott sättas skulle, hvartill valet genom elektorer i alla stånd försiggått, och nu af ridderskapet och adeln uppbröts. Vid 1778 och 1786 års riksdagar hade äfven ett statsutskott varit inrättadt, för hvilket konungen låtit uppvisa statsverket; men då detta vigtiga ärende, i anseende till dess nära sammanhang med rikets allmänna ställning, nu jämte de öfriga saker, som H. Maj:t fann skäligt att till hemliga utskottet öfverlemna, beqvämligast därstädes kunde handteras, pröfvade H. Maj:t ett särskildt statsutskott denna riksdag onödigt. Denna dag väckte dock herr Frietzsky, genom ett yttrande till protokollet, därom fråga och föreställde angelägenheten, att ett sådant utskott, enligt regeringsformens 50 §, måtte sättas samt ständernas plena därifrån erhålla kunskap om drätselverkets tillstånd. Detta yttrande blef denna gången lagdt på bordet utan vidare öfverläggning, men uppkastade ett nytt ämne till missförstånd och till tidsutdrägt.

Till biläggande af den söndring, som uppkommit mellan konungen och patrioterna, hade hittills ingen underhandling blifvit företagen. Grefve Fersen trodde sig skyldig att genom ett samtal med konungen söka förklara både sitt och patrioternas tänkesätt samt skälen till deras uppförande, och att tillika föreslå medel till rikets räddning och lugnets återställande. Konungen tillät honom företräde onsdagsförmiddagen den 11 Februari. Under ett två timmars samtal mellan fyra ögon skall han med all öppenhjärtighet upptäckt sitt och patrioternas missnöje, bevist huru konungen öfverträdt alla §§ i regeringsformen, på adelns bekostnad värfvat anhängare i de öfriga stånden, förklarat, att inga utvägar vore i H. Maj:ts makt att tvinga adeln vika från en bokstaf i grundlagarne, och att, i händelse våld försöktes, adeln vore färdig att förr låta begrafva sig under splittrorna af sina bänkar, än uppoffra det ringaste af friheten. Detta frimodiga tal, förenadt med föreställningar, att konungen måtte följa en rättvisare väg, och med löften, att i sådan händelse adeln ej skulle eftergifva något annat stånd i nit för sin konung, gjorde ej den verkan, grefve Fersen påsyftat. Men konungen dolde sin harm, gaf inga tydliga svar, och grefve Fersen skildes vid honom i den öfvertygelsen, att hopp till vänlig öfverenskommelse ännu var öfrigt, hvilket han för flere sina vänner yttrade.

Innan riksdagen börjades, hade jag af konungens egen mun hört, att han med mindre misshag ansåg grefve Fersen än de öfriga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free