- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
81

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elektorers vallistor till samma utskott. De valde ledamöterna funnos vara grefvarne Fersen och Adolf Hamilton, friherrarne Carl de Geer och Gustaf Macklean, friherre Wilh. Rappe, kammarherren Bergenschöld, assessor Lode, generalmajoren von Hermanson, öfverstelöjtnanten Ehrenborg, löjtnant Bäärnhjelm, lagman Spaldencreutz och kanslirådet Ferrner, alla patrioter och större delen af de ifrigaste. De öfriga ledamöter i detta vigtiga utskott voro: af presteståndet, utom ärkebiskopen, biskoparne Gadolin och Wallqvist, prostarne Hambræus och Ahlström[1], Ekman och Brunnmark. Af borgareståndet, utom talmannen: borgmästarne Eckerman, Ullner och Håkansson, grosshandlarne Weijerin, Walley och Sederholm. Af bondeståndet, utom talmannen: Jon Bengtsson från Kronobergs län, Nils Andersson från Wermland, Niclas Bengtsson från Bohus län, Carl Pollon från Nyland, Adam Alopæus från Karelen, Nils Svensson från Christianstads län.

Den 14 Februari voro ridderskapet och adeln åter församlade. Landtmarskalkens sjuklighet fortfor. Då upplästes ett memorial af kongl. sekreteraren von Engeström rörande flere missbruk vid den i Stockholm inrättade poliskammaren, hvilken upprest sig till domstol i många obehöriga mål, tvärtemot Sveriges lag och regeringsform, hvaruti tillstyrktes att ändring måtte sökas[2]. Likaledes ett af häradshöfdingen Blix med förslag, att till utfinnande af de lämpligaste utvägar till landtbrukets förbättring ett särskildt ständernas utskott måtte tillförordnas. Dessa memorialer lades på bordet. Då däruppå till afgörande företogs den tillförne väckta frågan om ett särskildt statsutskott, anmäldes, att konungen på landtmarskalkens förfrågan gifvit tillkänna, det H. Maj:t icke funne något sådant vid denna riksdag nödigt, emedan i anseende till sammanhanget med de öfriga ärenden, som kommo att det hemliga utskottet föreläggas, staten äfven där nödvändigt skulle uppvisas. Häröfver uppkom mycken ordväxling. Grefve Fersen, friherre de Geer, direktören Frietzsky m. fl. yrkade angelägenheten af ett slikt utskott, såsom påbudet i 50 § af regeringsformen, öfverste Liljehorn, hofpredikanten baron Leijonhufvud, hofintendenten af Malmsten, att det ej behöfdes, då hemliga utskottet, utkoradt af ständerna själfva och försedt med deras yppersta förtroende, tillika uppdrogs att bestrida de göromål, statsutskottet vanligen åligga. Hofpredikanten


[1] Dessa två voro patrioter, de enda utom Jon Bengtsson af ofrälse.
[2] Som poliskammaren var mycket förhatlig för Stockholms pöbel, sades afsigten vara att låta trycka detta memorial och däraf ibland menigheten utströ mångfaldiga exemplar, ad captandam benevolentiam. Men tiden tillät det icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free