- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
89

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kännedom kunna urskulda sig, borde adeln anhålla om del af konungens tal. Andra åter påstodo, att konungens befallning borde först verkställas och ursäkten göras; andra att protokollerna ej finge åberopas, sedan konungen befallt, att de skulle förstöras; andra att grefve Fersen ej egde rätt att justera sina yttranden till samma protokoller. Friherre Josias Cederhjelm med sitt vanliga salt tillstyrkte, att man i närvarande dilemma skulle taga en medelväg, att allenast genom en deputation komplimentera landtmarskalken och underrätta sig om hans hälsa.

Oaktadt det buller, som en så grannlaga öfverläggning medförde, var dock en betydande och ögonskenlig öfvervigt på deras sida, som biföllo grefve Fersens tanke. Protokollerna för den 7 och 9 framhades och upplästes, då grefve Fersen och friherre De Geer jämkade något af sina ordasätt och utlåtelser utan ändring i väsentliga innehållet. Adeln beslöt då vidare, att genom sina elektorer för hvar klass låta utse en deputerad, som, så fort ske kunde, skulle samfäldt utarbeta förslag till förklaring i adelns namn, hvilket i ståndets plenum komme att justeras, och att grefve Brahe, så snart adeln åtskilts, skulle uppvakta konungen med berättelse om adelns nu vidtagna beslut samt anhållan om del af konungens tal. "Hvad mig enskildt angår", tillade grefve Fersen, "torde jag få bedja konungen utsätta den domstol, vid hvilken jag och landtmarskalken få utföra vår sak mot hvarann, emedan jag icke tillåter någon dödlig makt döma om min ära". Adeln åtskildes klockan 3 eftermiddagen, och grefve Brahe vid sin uppvaktning hos konungen fick endast det svar, att H. Maj:t framdeles skulle låta veta sin vilja.

Det återstående af denna dag tillbragtes i den allmänna oro, som stora och oförväntade händelser uppväcka. Ingen var som ej såg, att konungen tagit ett våldsamt steg. Han hade dömt det första riksståndet ohördt, kasserat dess protokoll och med detsamma förstört dess säkerhet, gifvit adeln allmänna och obevista tillvitelser, icke mindre hårda än de som tillförne influtit i smädeskrifter af namnlösa författare, upplöst bandet emellan de konstitutiva delarne i rikskroppen, då han stympat en lem och afhandlat med de öfriga. Begynnelsen var således gjord till en statsförändring, hvarvid makten talar och lagarne tiga. Dess utgång afbidas af somliga med bäfvan, af flere med bekymmer, af alla med otålighet.

Konungen å sin sida var ock hvarken bekymmers- eller syssellös. Han samlade om aftonen i sina rum talmännen för de tre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free