- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
99

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

17, men gjorde ej tillfyllest, emedan det ena var en konungs dom utan vad, det andra den förste undersåtens omdöme.

Så snart hertigen upphört, blef den föreslagna Förenings- och Säkerhetsakten med hög röst uppläst af statssekreteraren Schröderheim, som företrädde hofkansleren. "Bifalla", ropade konungen därpå med hög röst, "riksens ständer den upplästa Förenings- och Säkerhetsakten?" Därvid upphofvo sig häftiga rop af olika mening; ty på de ofrälse ståndens sida hördes de starkaste ja, som på konungens tillfrågan tre gånger upprepades, hvaremot på adelns lika ifriga och lika ofta förnyade nej läto sig höra. Ibland de flere adlige ledamöter, som anmälte sig att tala, var kammarherren grefve Adolf Hamilton den förste. Med 1772 års regeringsform i handen åberopade han dess uttryckliga stadgande, att enär konungen något proponerar, ständerna äro berättigade att sådant på sina kamrar öfverväga, innan de därom svar meddela. Generallöjtnanten friherre Duwall, grefve Dücker m. fl. gjorde korta och kraftiga föreställningar i samma mening. Men konungen, som hade tre stånd på sin sida, tycktes icke göra stort afseende på dessa påminnelser. Innerligen rörd i detta för fäderneslandet vigtiga ögonblick och öfvertygad, att det icke var konungens begrepp man borde upplysa, utan hans hjärta man borde röra, vågade jag då yttra mig till protokollet ungefär med följande ord:

"Inför E. K. M:s tron vågar en undersåte, som rönt de dyrbaraste vedermälen af E. K. M:s nåd och erkänner dem med vördnadsfullaste hjärta, att upphöja en ovan och sväfvande röst. Men, allernådigste Konung! hvarken tid eller tillfälle tillåta mig att nu nämna mina enskilda underdåniga förbindelser emot E. K. Maj:t såsom välgörare. På denna stund är ej fråga om annat än mitt nit, min kärlek för E. K. M. såsom min konung, för Sverige såsom mitt fädernesland. Jag finner mig närvarande vid det högtidligaste tillfälle, som i mänskligheten kan yppas, vid den vigtigaste öfverläggning, som kan förehafvas. Förlåt, allernådigste Konung! den ömma sinnesrörelse, som af mig utpressar tårar. Betagne af samma känslor ser jag mina närvarande medbröder, detta rikes ridderskap och adel. De äro, såsom jag är öfvertygad, alla lika brinnande med mig af nit för E. K. M. och fosterlandet (här afbröts jag öfverljudt af mitt stånds bifallsrop); men de fleste tilläfventyrs lika oförmögna att stadga sina tankar på denna stunden öfver ett ämne, som skall afgöra ett helt rikes, millioner människors öde för sekler. Så stort detta verket är, så nödigt att därvid använda betänksamhet. Med djupaste undersåtlig vördnad för E. K. M., med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free